Arbetsolyckorna har minskat i 50 år

Byggnadsställning 1953. Byggnadsarbetarna Axel Ek och Oskar Pettersson vid olycksplatsen där en byggnadsställning av trä har rasat. Byggnadsställning 2008. – I dag är byggnadsställningar kompletta system med lösningar på allt från trappor till lister och räcken, säger Gunnar Lööf vid Plusmontage.

De flesta svenskars arbetsmiljö är en dröm jämfört med tidigare generationers. Men de risker som återstår är svårare att rå på. Professor Tore J Larsson sätter hoppet till ny teknik i vårdarbetet.

”Man död i arbetsolycka. Varannan undersköterska utsatt för våld på jobbet. Svenskarna mest stressade i EU.”

Av tidningsrubrikerna att döma är en svensk arbetsplats ett ställe där man blir slagen, mobbad, får värk och i värsta fall dör.

Och det kan förstås vara sant. Samtidigt vore de motsatta rubrikerna minst lika välgrundade: Arbetsolyckorna minskar – igen! Se så säker du är på jobbet. Sverige bäst i EU!

Längre perspektiv
Så ser det nämligen ut om man vidgar och förlänger perspektivet. De som gick till jobbet för 50 år sedan löpte sisådär 800 procent högre risk att dö i en arbetsolycka. Och när antalet olyckor som leder till sjukskrivning längre än tre dagar jämförs inom EU ligger Sverige mycket bra till.

Tore J Larsson, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan med personsäkerhet och arbetsskadeprevention som specialitet, bekräftar:

– Generellt är bilden positiv. Sverige har en väldigt rationell, välordnad industri.

– Vi har minskat arbetskraften i de farligaste jobben. Då produktionen automatiserats har vi flyttat in folk från verkstäder till kontor.

Milstolpar
Tore J Larsson urskiljer några milstolpar på vägen mot färre skador:

• De väldiga riskerna i hamnarbetet, som var en viktig orsak till att arbetsskadeförsäkringen infördes, minskade drastiskt när con-
tainrar ersatte löst styckegods.

• Transporterna har blivit säkrare, mycket tack vare bättre fordon.

• Det tekniska skyddet har förbättrats enormt, till exempel genom att pressar och andra farliga maskiner fått tvåhandsmanövrering.

Långsamt bättre
Men det senaste årtiondet har förbättringarna gått långsamt. I viss mån är det väntat. När skadorna är få internationellt sett kan man inte förvänta sig stora förbättringar år från år. Dessutom satsar Sverige numera mindre än de andra nordiska länderna på forskning om arbetsmiljö, där vi var världsledande under 1970- och 1980-talen.

– Fläckvis har vi kvar problem som är väldigt svåra att rå på, säger Tore J Larsson. Listan över de 15 farligaste yrkena är sig lik år från år.

I toppen finns traditionella industrijobb: sågverksarbetare, träindustriarbetare, betongarbetare, gruv- och bergarbetare.

– I de här jobben finns teknik som är stabil och svår att förbättra. En barkrivare i ett sågverk håller i 40 år.

Rationaliseringar
Sett över en längre tid minskar de allvarliga olyckorna även i de här jobben. Dels blir arbetet i sig säkrare. Dels gör rationaliseringar i exempelvis sågverk och gruvor att färre arbetar i de farligaste yrkena.

Men det går alltså långsamt. Och i takt med att de traditionella industrijobben blir allt färre väger de lättare i skadestatistiken i stort.

Den stora potentialen för förbättringar finns på ett annat område.

– 400 000 människor, de flesta kvinnor, arbetar i vård och omsorg. Nästan ingenting har gjorts för att minska skadorna i de jobben, säger Tore J Larsson.

Bedövande tydlig statistik
Han visar bedövande tydlig statistik. I alla åldersgrupper, från 25 år och uppåt, löper kvinnor i vårdjobb (undersköterskor, barnskötare, vårdare, personliga assistenter med flera) högre risk för lång sjukskrivning på grund av muskel- och ledbesvär än kvinnor i andra jobb. I åldrarna över 55 år är risken förhöjd med 200 procent.

En vanlig uppfattning är att det inte går att bygga bort riskerna i vård och omsorg med maskiner och tekniska hjälpmedel, så som skett i industrin.

– Men det går! utbrister Tore J Larsson.

– Att lyfta sjuka och gamla är ett tungt manuellt arbete. Det kan man inte organisera bort. Det kräver tekniska lösningar.

Det är förstås skillnad på människor och gods. Försök med lyftöglor i kläder för gamla har fallit på integritetsfaktorn: De skulle få folk att känna sig som kollin.

Tekniska lösningar
Men Tore J Larsson är övertygad om att nya tekniska lösningar är rätt väg. Att de inte redan finns beror på att för lite pengar har satsats på att utveckla dem.

– Kvinnorna i vården har inte fått kosta. Nu är det dags att göra något åt deras skador. Jag håller på med ett fullskaleförsök på KTH med en ergonomisk bostad. Mer och mer vård kommer att flyttas till hemmen.

Läs också: Artikeln "Han har sett förbättringarna under 48 år" 2008-11-14