Arbetsmiljöbrott leder sällan till åtal

Få anmälningar om arbetsmiljöbrott ger resultat. Trots att polisanmälningarna är rekordmånga ökar inte åtalen.
– Arbetsmiljöbrott prioriteras inte och polisutredningarna är för dåliga, säger arbetsmiljöpolisen Thorbjörn Lundström.

Allt fler arbetsmiljöbrott anmäls till polisen. Förra årets rekordnotering var på 1.193 brott, och det ser ut att bli ungefär lika många i år.

Första halvåret i år anmäldes 593 misstänkta brott. Under samma period fattades 19 beslut om åtal och strafförelägganden, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).

– Det borde vara fler. Om vi skulle få möjlighet att driva de här ärendena som de förtjänar är jag övertygad om att siffrorna skulle se annorlunda ut, säger Thorbjörn Lundström, som utreder arbetsmiljöbrott vid polisen i Östergötland.

Nedåtgående trend
Samtidigt som anmälningarna om arbetsmiljöbrott blivit fler har antalet åtal minskat något de senaste åren. Förra året beslutade åklagarmyndigheten om 56 åtal och strafförlägganden, och om nivån från första halvåret håller i sig blir det ännu färre i år.

– Det låter märkligt. Men det här är långdragna ärenden och det kan gå ett eller två år mellan anmälan och utredningen, så det finns inget direkt samband mellan anmälningar och åtal för enskilda år. Men det borde definitivt inte bli färre åtal sett över en längre tid, säger Thorbjörn Lundström.

Dåliga utredningar
Att så få av brotten går till åtal beror till stor del på att polisutredningarna har för dålig kvalitet, säger han. Arbetsmiljöbrotten prioriteras lågt hos polis och åklagare. Thorbjörn Lundström är troligen den enda polis i hela landet som arbetar heltid med arbetsmiljöbrott.

– Nästan alla som utreder de här brotten gör allt annat inom polisen också. De kanske har två arbetsmiljöbrott om året, som ska skötas på sidan av sådant som anses viktigare.

Många möjliga åtal förstörs också redan på brottsplatsen. Poliserna som åker till arbetsplatsolyckor har för dålig kompetens.

– Man åker inte dit med bilden av att det kan vara ett grovt brott. Man ser det som en olycka och spärrar därför inte av brottsplatsen och kallar inte på tekniker och utredare. Det görs jättemissar på grund av det. Brottsplatser och bevis förstörs.

Företagsbot
Inte heller chefsåklagare Mats Palm, vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö, kan med säkerhet säga varför klyftan mellan antalet anmälningar och åtal växer. En förklaring skulle kunna vara att fler företag döms till böter, så kallad företagsbot, i stället för att enskilda personer åtalas. Det finns dock ingen statiskt över utdömda företagsböter.

– Det är en möjlighet, men oavsett det ligger siffran för lågt för den här typen av brott. Det är komplicerade fall, men vi hoppas att vi kan få upp siffran framöver, säger han.

Specialisering
Och en förbättring kan vara på gång. Från och med årsskiftet bildas en ny nationell åklagarkammare för bekämpning av miljö- och arbetsmiljöbrott.

– Vi sätter stort hopp till den, eftersom åklagarna blir fredade från andra arbetsuppgifter. De får bättre möjligheter att ägna sig åt den här typen av brott och det borde ge resultat, säger Mats Palm.

Både han och Thorbjörn Lundström, önskar dock att även polisen skulle organisera sitt arbete på samma sätt.

– Det allra bästa vore om vi fick poliser som bara ägnade sig åt miljö- och arbetsmiljöbrott, säger Thorbjörn Lundström.

FOTNOT: Strafföreläggande innebär att ett rättsfall avgörs utan åtal och rättegång. Strafföreläggande kan meddelas i vissa fall när straffet är böter eller villkorlig dom, om den misstänkte erkänner brottet och det är klart vad straffet blir.

FAKTA / Anmälningar och åtal

* Uppgifter för de första sex månaderna.
Källa: Brå. Utdömda företagsböter ingår ej i statistiken.

FAKTA / Arbetsmiljöbrott
En rad olika brott räknas som arbetsmiljöbrott: vållande till en persons död eller vållande till kroppsskada i samband med en arbetsolycka, framkallande av fara för arbetstagare samt åsidosättande av föreläggande eller förbud som innebär att arbetsmiljölagen inte följs.