Koll på kollegorna för säkerhets skull

Operatören Per Jirhem kontrollerar ett synglas. Han observeras under arbetsmomentet av Åke Andreasson, skyddssamordningsansvarig på Ethylene Amines.

Psykologi och beteendevetenskap är kanske inte vad man förknippar ett kemiföretag med. Men Akzo Nobel tog hjälp av beteendevetare för att öka säkerheten på fabrikerna i Stenungsund.

– Psykologi och beteenden brukar vi tekniskt fyrkantiga människor inte vara så duktiga på, säger Stefan Svensson, fabrikschef och skrattar.

Men med hjälp av så kallad beteendebaserad säkerhet (BSS), som infördes för fem år sedan, har de på Akzo Nobel blivit bättre på det området.
 
– Vi hade tidigare jobbat mycket med att förbättra tekniken för att minska utsläpp och skapa bättre skyddsutrusning och sådant. Beteendebaserad säkerhet handlar i stället om hur vi människor beter oss och vad vi väljer för förhållningssätt runt det vi just ska göra, säger Stefan Svensson.

Alla ska utbildas
Grundidén går ut på att låta medarbetarna studera – och sedan titta på varandra. Till en början tog företaget hjälp av beteendevetare. Numera klarar de anställda alltsammans själva.

Akzo Nobel i Stenungsund utbildar sina anställda så att de kan göra observationer på varandras beteenden när de olika arbetsmomenten genomförs. Observatören fyller i en checklista med ett 20-tal punkter där han eller hon bland annat antecknar om något riskfyllt beteende upptäckts. Informationen samlas in och görs till statistik så att riskfyllda områden kan identifieras och åtgärdas. Målet är att alla anställda ska få gå säkerhetskursen för att lära sig grunderna i BBS.

Men innan en ifylld lista kan föras in i det datastyrda systemet måste observatören och den iakttagna vara överens om att det som nyss upptäckts kan klassas som ett riskfyllt beteende.
Från början hördes en del skeptiska utrop från personalen när BBS skulle införas, men i dag tycks de flesta bara ha gott att säga om modellen.

Ser och blir sedd
Skyddsombudet Gert Johansson, som arbetar i specialtensidfabrikens kontrollrum, utför flera observationer varje månad på sina arbetskamrater och andra anställda.

Han blir självklart även själv observerad av sina arbetskamrater. En observation tar någonstans mellan tio minuter och en kvart.

– Det är klart att jag tänker mer på vad jag gör när jag blir observerad. Över huvudtaget har jag börjat tänka mer på mitt beteende. Och jag tar med mig det jag sett. Både det som varit bra och det som varit dåligt, säger han.

Uppföljning
Även operatören Per Jirhem på etylenaminfabriken ser flera fördelar.

– Jag gör nog cirka 20 observationer om året. Men det skiljer sig väldigt mycket hur många folk gör. Själv tycker jag att jag har jobbat säkert jämt, men det finns andra som gör saker först och tänker sedan. Alla är olika – och dem kan man nog komma åt med det här systemet, säger han.

Varje år följs resultaten av observationerna upp.

– Det har blivit lite omvända perspektiv sedan systemet infördes på Akzo Nobel. Tidigare handlade säkerhetsarbetet till 70 procent om teknik och till 30 procent om beteende.

Åtgärdsprogram
Nu är det tvärtom, säger Gösta Torberntsson, så kallad HSE-kordinator på Surface Chemistryfabriken. Han arbetar med hälsa, miljö och säkerhet på fabriken och coachar observatörerna ute på fältet när det behövs.

Gösta Torberntsson påpekar att fabrikerna även har ett stort åtgärdsprogram när det gäller teknik. Ett exempel var när medarbetarna hade svårt att komma åt en ventil i en reaktor.

– Då byggdes anläggningen om så att det blev lättare och säkrare att komma åt den. Det är ju egentligen inget beteende. Men vi försöker att ta tag i hela konceptet.

Resultat
Och åren med fokus på beteendebaserad säkerhet har givit resultat.

Medarbetarna har allt mer börjat rapportera om risker och potentiellt farliga situationer. Andelen rapporterade tillbud som beror på beteende har minskat med 20 procent under de senaste åren.

– Vi vill ha upp problemen till ytan för att kunna göra de förebyggande åtgärderna, säger Gösta Torberntsson.

FAKTA / Störst i världen
Akzo Nobel är världens största färgföretag och tillverkar dessutom lim och specialkemikalier. Huvudkontoret ligger i Amsterdam, Nederländerna. Företaget har 60 000 medarbetare i mer än 80 länder, varav cirka 4 000 jobbar på ett 20-tal platser i Sverige.