SISTA ORDET. Politiken har blivit bild, klagar mediafilosofen Manuel Castells. Väljarna relaterar till ansikten i stället för till ideer och handlingsprogram.

Att han är nånting på spåren intygas av de fem (5) Reinfeldtböcker som hittills utkommit under året.

Två av dem försöker porträttera en undflyende personlighet. Tre av dem vill avslöja bristen på överensstämmelse mellan framtoning och faktiska avsikter.

På riktigt
Ulf Kristoffersson och Mats Wiklund gör var sitt omfångsrikt arbete för att karakterisera Reinfeldt genom att prata med människorna i hans omgivning. Och de utstrålar båda två ett slags häpen respekt över att liksom gripa i tomma luften.

"Mitt bestämda intryck är att det verkligen är på riktigt." Så sammanfattar Wiklund i En av oss (Fischer) sina efterforskningar. Det låter lite grann som när katolska kyrkan tillstyrker helgonförklaringar.

Kristoffersons Fredrik Reinfeldt i huvudrollen (Bonnier Fakta) är mer ifrågasättande, och det bränner till på fler ställen. Gåtan kring pappa R:s misstro mot sonen redovisas med dramatisk nerv, och cynismen hos kampanjledningen framstår som oförblommerad. De jobbar verkligen bara för att få ut rätt bild, och verkar njuta av spelet.

Mot ett nytt samhälle
Men bägge böckerna gör i grunden Reinfeldt en tjänst genom att understryka och omvittna hans vanlighet, hans enfaldighet. De tre kritikerna satsar i stället på att jämföra reklamretoriken med vad Högern tänker göra om de får makten.

Christer Persson, Daniel Suhonen och Stefan Carlen målar i Åtta år med Reinfeldt (Ordfront) upp hur moderaternas mål är att försätta det svenska samhällskontraktet i konkurs genom att försvaga medelklassens stöd för en skattefinansierad välfärd och försvaga fackföreningarna. I stället kommer ett egennyttans samhälle där var och en får klara sig bäst man kan.

Kritik av ordet "nya"
Per-Anders Forstorp och Brian Palmer drar i George W Reinfeldt: Konsten att göra en politisk extreme makeover (Karneval) den intressanta jämförelsen mellan högerledaren och den amerikanske presidenten.

De analyserar själva kampanjerna, vars kärna är att ge intryck av att nånting NYTT inträffat. Boken är ett slags kejsarenärjunakenavslöjande: men inte så mycket av Reinfeldt som av ordet "ny": att det är ett säljargument utan faktiskt innehåll, som i reklamen.

Initierat
Stig-Björn Ljunggren konstaterar i den gedigna Högern att lita på! (Hjalmarson & Högberg) nästan förnöjt ungefär samma sak: att
moderaternas politik inte förändrats, men att deras medieframtoning gjort det.

Hans strategianalys är så initierad att man undrar vilket parti han egentligen är med i.

I korthet
Mycket att läsa på två veckor? Här följer en kort sammanfattning:

På högerfronten intet nytt.