Nu slipper han vara uppkäftig

Karl-Olof Stenqvist, avgående vice vd och förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, har varit en av de centrala aktörerna på arbetsmarknaden. 

Det finns arbetsgivare och arbetsgivare – och så finns Sveriges Verkstadsförening som i dag heter Teknikföretagen. Under 100 år har verkstadsarbetsgivarna varit den tuffaste, tyngsta och mest inflytelserika arbetsgivarorganisationen på svensk arbetsmarknad, aldrig tveksam till att utmana både vänner och motståndare.

Här har vice vd och tillika förhandlingschef Karl-Olof Stenqvist lagt nästan hela sitt yrkesliv.

– Jag tycker inte vi är provocerande. Däremot har vi ofta en väl genomtänkt uppfattning i brännande frågor. Ett exempel är vårt förslag om att införa lagstadgade minimilöner i spåren av Lavalfrågan, säger han.

Långt förhållande
Äktenskapet mellan Verkstadsföreningen och Karl-Olof Stenqvist, eller Olle som han kallas internt, började 1976 då han som ganska färsk jurist värvades av dåtidens chefsjurist, Anders Sandgren. Tidens lagstiftningsyra på arbetsmarknaden var den direkta orsaken, och den unge Stenqvist skulle utbilda företagen i allt från las och förtroendemannalagen till mbl.

– Det var en spännande tid att börja, säger han. Ekonomisk demokrati och arbetsplatsdemokrati var den tidens hetaste fråga och sysselsatte oss minst ett halvt decennium.

Någon tanke åt det arbetsrättsliga hållet säger han sig inte ha haft från början. Det var mera handelsrätt och politik som lockade, men väl inne på Storgatan i Stockholm trivdes han så bra att år lades till år och uppdragen och ansvaret växte. Han blev en av arbetsgivarvärldens främsta representanter i utredning efter utredning.

Titt i backspegeln
Sedan mitten av 1990-talet har han varit chef för förhandlingsavdelningen och dessutom vd för arbetsgivarorganisationen Teko. Men nu är det slut. Den 1 november lämnade han uppdragen som vice vd och förhandlingschef för Teknikförtagen och en månad senare lämnar han också vd-skapet för Teko.

– Spännande och stimulerande sammanfattar väl hur jag ser på den här tiden, säger han när vi ägnar en stund åt att titta i backspegeln.

Aktuella och spännande frågor som Lavalutredning och huvudavtalsförhandlingar kommenterar han däremot ogärna.

I rampljuset
För mig som utomstående, en bevakare av arbetsmarknaden, har Karl-Olof Stenqvist tillhört de centrala aktörerna. Som företrädare för den mest uppkäftiga arbetsgivarorganisationen har han hamnat i rampljuset.

– Vi har haft en tradition att lära upp eller träna människor inom organisationen och det har skapat en slags kontinuitet, säger han och identifierar en lång rad föregångare som också gjort sig kända för att gärna sticka ut hakan.

Men en hel del handlar också om vilka företag som organisationen representerar och vem som sitter i deras ledningar. Med Pehr G Gyllenhammar, Michael Treschow, Lars Ramqvist, Leif Johansson och Leif Östling i styrelsen är tydligheten – och ibland hårdheten – inte särskilt överraskande.

Professionell respekt
Att serva företag som har tydliga uppfattningar kräver också företrädare som orkar driva frågor som ibland inte är alldeles populära vare sig i det egna lägret eller hos de fackliga motparterna.

– Vårt förhållande till framför allt Metall som är vår största motpart har jag dock alltid tyckt varit bra, också i hårda tider då motsättningarna varit djupgående. Det är en professionell organisation som företräds av skickliga personer.

Det är ändå inte i första hand löneförhandlaren Karl-Olof Stenqvist som hamnar i arbetsmarknadens historieböcker. Arbetstidsfrågor, arbetsrätt och avtalspensioner är hans hemmabana.

– Jag har nog suttit med i alla arbetstidsutredningar sedan mitten av 1980-talet, säger han och muttrar om politikens oförmåga att förstå industrin och dess krav på lösningar av en rad frågor.

Vinn-vinn
Inte sällan tycker han att politiker väl enkelt försökt köpa sig röster i stället för att orka säga obekväma och viktiga sanningar i frågor som är av avgörande betydelse för industrin. Trots viss besvikelse över politikens agerande i arbetstidsfrågan pekar han ändå ut den frågan som kanske det viktigaste han varit med om att reglera i avtal på ett bra sätt.

Den ökade möjligheten att variera arbetstider i enlighet med efterfrågan i utbyte mot kortare arbetstid beskriver han som en vinn-vinn-situation.

– Det är bra och effektiva lösningar för båda parter, även om förhandlingarna inte alltid varit så enkla, tillstår han. Lösningarna har medverkat till att utveckla industrin i Sverige.

Friheten i sikte
Avlyft det yttersta ansvaret öppnar sig en friare tillvaro för Karl-Olof Stenqvist, mindre styrd av klocka och kalender. I rollen som senior adviser (rådgivare) blir han ändå kvar på högkvarteret med styrelseuppdrag, utbildningsinsatser och uppdrag i Arbetsdomstolen.

– Men i fortsättningen är det inte jag som är sista instans i en rad frågor. Det är Anders, säger han och nickar ut i hallen där efterträdaren med efternamnet Weihe sveper förbi.

FAKTA / Tränar en timme var tredje dag
Namn: Karl-Olof Stenqvist
Ålder: 62 år.
Familj: Gift med Åsa, informationsdirektör i Husqvarna AB.
Bor: I villa på Lidingö.
Kör: Volvo V70.
Karriär: Kommerskollegium, Teknikföretagen sedan 1976.
Aktuell: Avgående förhandlingschef och vice vd för Teknikföretagen.
Fritid: ”Jag tränar minst en timme var tredje dag.”