Europaparlamentet röstar för andra gången om ett nytt arbetstidsdirektiv. Men än är det långt till en enig EU-linje om hur jourarbetstid ska räknas samt om undantag från 48-timmarsveckan ska tillåtas.

De heta arbetstidsfrågorna har i veckan åter behandlats i EU. De brännande frågorna är om inaktiv jourarbetstid ska räknas som arbetstid – och om det ska vara tillåtet att i individuella avtal göra undantag från regeln om max 48 timmars arbetsvecka.

Sysselsättningsutskottet röstade i dag, onsdag, ja till ett förslag som ligger långt från det som ministrarna i rådet tidigare har antagit. Om parlamentet går på samma linje som sitt utskott krävs en förlikning för att det ska närma sig ministerrådet.

Tvistefrågor
I två viktiga frågor har parlamentet och rådet olika ståndpunkter.

Parlamentet har hittills ansett att all jourtid, även den inaktiva, ska räknas som arbetstid. Rådets ståndpunkt är den motsatta, jourtid som du inte jobbar aktivt på är inte normal arbetstid.

Förlikning
Parlamentet anser dessutom att arbetsgivaren inte i individuella avtal ska få göra undantag från 48-timmars arbetsvecka. Rådets uppfattning är att arbetsgivaren i individuella avtal med en arbetstagare ska kunna sträcka ut arbetstiden till 65 timmar i veckan utslaget på tre månader. 

– Min prognos är att parlament och råd måste in i en förlikningsprocess. Då kan jag tänka mig att parlamentet rör sig när det gäller jourtiderna och rådet om undantaget, säger Jan Andersson, socialdemokrat och ordförande i sysselsättningsutskottet.

Om förlikningen inte lyckas kan hela förslaget om ett nytt arbetstidsdirektiv för EU-länderna falla.

I december är det planerat att parlamentet ska rösta om saken.

FAKTA / Två domar
Två domar från EU:s domstol tolkade det gällande arbetstidsdirektivet som så att all jourtid, även den passiva, ska ersättas som arbetstid samt att kompensationsledighet måste tas ut i anslutning till jouren.
2004 föreslog kommissionen ändringar av direktivet. Sedan dess har råd och parlament försökt komma överens.