Arbetarklassen avgör USA-valet

Det har börjat skymma vid Ohiofloden. En liten skara män har samlats utanför bruket i Hannibal.
– Avgångsvederlaget gjorde att jag kunde gå i pension, berättar John Springer.

Han är en av 500 arbetare som förlorade jobbet för tre år sedan. Då stängde den ena delen av bruket, som ligger i delstatens glest befolkade sydöstra hörn.

– Men det är värre för de yngre, fortsätter han. Många har tvingats ta minimilönejobb i butiker och sådant. Och det var en som tog livet av sig när de slog igen. Det är ont om jobb häromkring och fabriksjobb är jättesvåra att hitta numera.

Som en del i konkursen sålde bruket, Ormet, alla maskiner och lämnade anläggningen tom. Det nya företag som flyttat in anställer ett fyrtiotal personer. I ett nafs försvann över 400 arbetstillfällen i orten där befolkningen till 99 procent är vit och färre än var tionde har högskoleexamen.

Vårdkostnader knäcker
Gary Cochran var fackklubbens ordförande i många år.

– Vi måste göra något åt sjukvården i det här landet, säger han.

– I mitten på 80-talet började alla våra förhandlingar med arbetsgivaren att kretsa kring villkoren i sjukvårdsförsäkringarna. Det var sjukvårdskostnaderna som gjorde att bruket gick under, säger Gary Cochran.

Gänget har samlats i den kyliga oktoberkvällen för att möta ordföranden för centralorganisationen AFL-CIO i Ohio, Joe Rugola. Han vandrar från arbetsplats till arbetsplats under fackens kampanj för Barack Obama.

– Ohio har befunnit sig i recession ända sedan den förste George Bush. Vi återhämtade oss aldrig riktigt under 90-talet. Och under de gångna åren med Bushpolitik har situationen bara förvärrats, säger Joe Rugola.

USA-facket AFL-CIO:s kampanjhögkvarter i Dayton, Ohio. Frivilliga kampanjarbetare ringer runt till väljare för att få dem att rösta på Barack Obama.

Hög arbetslöshet
Vid den senaste mätningen låg arbetslösheten i Ohio strax över sju procent, vilket är en procentenhet över det nationella genomsnittet. Delstaten är en del av den hårt industrialiserade amerikanska mellanvästern, där tillverkningsindustrin utgjort basen för ekonomin.

– Vi måste sluta skicka jobb utomlands och satsa på att utveckla ekonomin här hemma, säger Joe Rugola som förespråkar en rad åtgärder:

Ändrade skatteregler som gör det mindre lönsamt att flytta ut tillverkning. Reglering av de finansiella marknaderna. Ett gemensamt återindustrialiseringsprojekt mellan stat och näringsliv.

Det är en rejäl kursändring i den ekonomiska politiken som Joe Rugola och andra inom den amerikanska fackföreningsrörelsen vill se.

Rekordstor satsning
Och fackens satsning i valkampanjen är rekordstor. Strategin är enkel:

Betona de ekonomiska frågorna. Dra likhetstecken mellan Bushs och McCains ekonomiska politik.

Taktikvalet är logiskt. Alla undersökningar visar att ekonomin är det område där väljarna entydigt föredrar Barack Obama. Då gäller det att få folk att prioritera plånboksfrågorna. Och draghjälpen från händelseutvecklingen runtomkring kunde knappast vara bättre.

Att det är en svart amerikan som kandiderar till presidentposten har inneburit att facken fått lyfta fram rasfrågan. Ledande företrädare på alla nivåer har gått i klinch med medlemmar som har betänkligheter mot att rösta på en färgad person.

– Vi måste tala tydligt om rasfrågan. Folk behöver tänka igenom vad det innebär om de låter färgen på huden fälla avgörandet, säger Joe Rugola.

Termometer på opinionen
Det är svårt att överdriva Ohios status som temperaturmätare på den amerikanska opinionen. Delstaten har valt den vinnade kandidaten i varje presidentval sedan 1960.

Samtidigt är Ohio en tydlig illustration av demokraternas problem. Den vita arbetarklassen utgör mer än hälften av väljarna i delstaten, och republikanerna vinner ofta en majoritet av deras röster.

Ända sedan 1960-talet har demokraterna haft svårt med dessa väljare, som tidigare utgjorde basen för partiet. Vissa förklarar fenomenet med att republikanerna effektivt har lockat arbetarröster med sociala frågor, som vapen och abort. Andra hävdar att demokraternas omfamnade av 60-talserans progressiva rörelser skrämde bort många värdekonservativa arbetarväljare.

Turbulent 70-tal
Lane Kenworthy, statsvetare vid Arizonauniversitet, har forskat om den vita arbetarklassens partisympatier. Han visar att det stora tappet för demokraterna skedde under slutet av 1970-talet.

– Det var en turbulent tid, då ekonomin gick väldigt dåligt. Allt skedde medan både kongressen och Vita huset kontrollerades av demokrater. Arbetarklassen började ifrågasätta om demokraterna verkligen var det parti som bäst representerade deras intressen, säger Lane Kenworthy.

– Förtroendet för partiet började erodera, samtidigt som republikanerna kom med ett enkelt och till synes tilltalande politiskt alternativ. Sänkta skatter och minskad offentlig sektor, fortsätter han.

Statsvetaren tror att den pågående ekonomiska krisen kan få en liknande effekt på väljaropinionen.

– Mönstret kan komma att vända nu. Det är troligt att republikanerna får skulden för den dåliga ekonomin.

Vändning
Tecken på en vändning syntes redan för två år sedan. I mellanårsvalet gick det betydligt bättre för demokraterna bland den vita arbetarklassen.

Barack Obama och John McCains öden avgörs i bruksorter som Hannibal – men också arbetarstäder som Dayton i sydvästra Ohio, en industristad på väg utför. Närmare 40.000 jobb har försvunnit under 2000-talet. Krisstämningen ligger tung.

Haket Upper Deck ligger bredvid General Motors fabrik strax utanför staden. Förr var baren knökfull av GM-arbetare efter ett skiftbyte. Men denna eftermiddag är de tomma borden fler än de upptagna.

David Sandrigde blir arbetslös när GM:s fabrik stänger dagen före julafton.

Nyligen kom beskedet att fabriken ska stänga dagen före julafton. Och barägaren befarar att hon kommer att tvingas göra detsamma. Vid ett av borden sitter David Sandridge, som blev av med jobbet på bildelstillverkaren Delphi för två veckor sedan. Nu går han på a-kassa.

– Chanserna för mig att hitta ett jobb är inte särskilt goda. Alla jobb har flyttat utomlands, säger David Sandridge.

Röstar på Obama
Kompisen Todd Cecil har hankat sig fram med korta påhugg sedan han förlorade sitt jobb hos en japansk bildelstillverkare.

– Vi behöver börja producera mer. Inte bara i vår delstat utan hela landet. Republikanerna har satt företagsintressen före nationen, och låtit jobben flytta ut. Det måste vi sätta stopp för, säger han.

Både han och David Sandridge tänker rösta på Barack Obama.

– De flesta arbetare som röstar på republikanerna är äldre och har sitt på det torra. Nu när ekonomin går dåligt är det vi yngre som lider. Förr fanns det jobb överallt här, nu gör det inte det. Presidenten kanske inte kan göra något åt det. Men Obama bryr sig mer om vår situation än McCain, säger Todd Cecil.