Statsbidragen måste öka för att klara lågkonjunkturen, anser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en ny prognos om kommunernas ekonomi.

Enligt SKL ökar tillväxten med närmare en procent under nästa år, en klar skillnad mot andra prognosmakare som de senaste veckorna tala om noll- eller negativ tillväxt.

Redan i slutet av 2009 vänder dessutom lågkonjunkturen och under 2010 är tillväxten åter hela 3,4 procent.

Inte värre än senast
Arbetslösheten blir 6,5 procent 2009 och når sitt högsta värde 2010 med 6,7 procent.

– Det är en hyfsat kraftig lågkonjunktur som ändå inte är värre än den efter IT-kraschen runt 2000, säger SKL:s chefekonom Clas Olsson.

Trots det blir nedgången stor för kommuner och landsting.

Skatteinkomsterna minskar och utgifterna för socialbidrag ökar i takt med att arbetslösheten stiger.

Skattehöjningar
Eftersom behovet av vård, skola och omsorg är lika stort vare sig det är kris eller inte försämras därmed kommunernas ekonomi kraftigt och tvingar fram rationaliseringar eller skattehöjningar.

Landstingens resultat, som i dag i snitt ligger runt plus 1 procent, kommer fram till 2012 att vändas till ett underskott på i snitt minus 3 procent.

Kommunerna får det inte lika svårt men resultatet vänds ändå från i snitt 2 procent plus till nära nollresultat.

De flesta kommuner och landsting kommer alltså att tvingas skära ned för att nå de 2 procents plus som SKL kallar god ekonomisk hushållning.

Statsbidrag
– Men vi noterar att det finns andra som har gott om pengar och riktar en blick dit, säger Clas Olsson och pekar på att staten enligt regeringens kalkyler tvärtom kommer att gå med allt större överskott de närmaste åren.

Enligt Anders Knape, ordförande i SKL, behövs fem miljarder kronor i ökade statsbidrag för att överbrygga lågkonjunkturen inom kommunsektorn.

Dessutom måste beskedet komma i god tid inför 2010.

– Kommuner är osäkra och tvingas till besparingar som senare kanske är onödiga om beskedet om höjt statsbidrag kommer, säger han.

Kan försämras
SKL:s kalkyl baseras också på att politiska satsningar för att klara krisen verkligen ger resultat. I annat fall kan prognosen förändras, främst genom att krisen varar längre.

– Kommer vändningen senare får det naturligtvis konsekvenser. Ju längre krisen pågår desto djupare blir följderna för kommuner och landsting, säger Anders Knape.