En varslad Volvoarbetare kan tvingas gå ned i inkomst med 10 000 kronor eller mer i månaden om hon eller han blir arbetslös. Skyll er själva, basunerar Expressens ledarsida ut. IF Metall kunde som en del andra fackförbund ha tecknat en tilläggsförsäkring, anser tidningen.

Uttalandet är okunnigt och föraktfullt. Vad Expressen inte vill begripa är att en extraförsäkring för folk med hög arbetslöshetsrisk är oerhört dyr att teckna.

Och för arbetare inom exportindustrin är risken för arbetslöshet alltid hög. De arbetar i branscher där det pågår en ständig strukturomvandling. Företag slås ut och anställda sägs upp med kort varsel – risken är en del av arbetsvillkoren.

Att teckna en extraförsäkring av det slag Expressen talar om, skulle för IF Metall kräva en orimligt hög höjning av medlemsavgifterna. En motsvarande tilläggsförsäkring för tjänstemän kostar jämförelsevis en struntsumma därför att arbetslöshetsrisken inom de flesta tjänstemannaförbund är ofantligt mycket lägre.

Inte heller kan man som Expressen hänvisa till Kommunal eller Byggnads. Att Kommunal kan hålla sig med en tilläggsförsäkring beror på att den är billig genom att löneläget är så lågt att få slår i taket för den vanliga försäkringen. För Byggnads del handlar det om att tära på förbundets sparkapital i förhoppning att vi får en ny regering som förbättrar a-kassan. Låt oss hoppas att de får rätt, annars får även Byggnads problem.

Expressen blandar bort korten
Före regeringsskiftet hade vi en a-kasseförsäkring som var närmast allmän. Egenavgiften var så låg att alla som ville kunde vara med. De som stod utanför var främst personer som inte behövde befara arbetslöshet. Bland offentliga chefstjänstemän, läkare, poliser och vissa lärargrupper var anslutningsgraden låg.

Det är riktigt att även dessa grupper via den allmänna arbetsgivaravgiften bidrog till en försäkring som de inte hade direkt nytta av. Upprörande och orättvist, skriar Expressen i populistiskt nit, fast det ofta rör sig om folk som för egens förtjänsts skull avstått från att betala en för dem försumbar egenavgift. Dessutom om personer som kan tacka skattebetalarna för både lön och anställningstrygghet.

Att som Expressen påstå att de är orättvist behandlade är ett taffligt försök att blanda bort korten. Hela vårt samhälle bygger på idén att vi solidariskt bidrar till att betala nödvändiga samhällsfunktioner, även om vi själva inte har omedelbar nytta av dem.

Även om vi inte har egna barn så betalar vi via skatten till alla barns utbildning, från förskolan upp till universitetet. Även om vi själva är kärnfriska, så pläderar nästan ingen för att avgiften till sjukförsäkringen ska differentieras efter individens hälsoprognos.
 
Men just denna solidariska princip ska inte gälla för personer som arbetar i yrken med hög arbetslöshetsrisk, tycker Expressen. För dessa tycker Expressen att det är individen själv som ska stå för merparten av kostnaden. De ska enligt tidningens resonemang vara skyldiga att betala mycket mer än andra för sin a-kassa.

På vilket sätt är Volvoarbetarna skyldiga till sin arbetslöshet?
Det vore intressant att höra Expressens motivera på vilket sätt Volvoarbetarna är personligen skyldiga till sin arbetslöshet. En sådan skuld är ju vad tidningens resonemang implicerar. Denna påstådda skuld är också Sven-Otto Littorins och Anders Borgs argument för att tvinga a-kassorna att ta ut en egenavgift som ökar med arbetslösheten inom yrkesområdet.

Vore inte en helt motsatt uppfattning mer rimlig? Volvoarbetarna och andra inom exportindustrin, som bidrar till vårt välstånd genom att jobba i yrken med högt konkurrenstryck, borde just genom sin riskvillighet vara berättigade till en trygg a-kassa som ger fullgott skydd vid uppsägning. De tar ju en risk för att alla andra ska få det bra.

De har alla dragit ihop miljarder i exportinkomster åt svenska samhället, stora vinster åt ägarna och garanterar en livsviktig förnyelse av näringslivet, så varför ska de bestraffas för det?

Expressen har inget svar, annat än påståendet att vi inte har råd med en bra a-kassa för alla. Argumentet håller inte. Tidningen bortser från att a-kassan är överfinansierad. Alltsedan 1980-talet har a-kassan betalats via en arbetsmarknadsavgift som oförändrat varit kring 4,5 procent. Det är pengar som löntagarna avstått ur löneutrymmet, och det markerades förr av att inbetalningen bokfördes på ett särskilt konto. Intäkterna från avgiften har under hela perioden varit långt större än utgifterna för a-kassan.

Arbetare ska betala två gånger om för sämre a-kassa
Detta är fakta. Vad Expressen pläderar för är att arbetsmarknadsavgiften ska betraktas som en allmän skatt (vilket regeringen också försåtligt medverkar till genom att döpa om den), som staten kan använda bäst den vill.

Expressen förordar i realiteten att arbetare ska tvingas betala dubbla avgifter för en kraftigt försämrad försäkring så att det ska bli möjligt att sänka inkomstskatten för tidningens ledarskribenter och andra högavlönade.

Därmed sluts cirkeln. Enligt Expressens logik ska sjukpeng, a-kassa och andra socialförsäkringar bara ge ett lågt grundsskydd. Resten måste de enskilda om olyckan är framme klara bäst de vill och de förmår. Tidningen förkastar Ohlins, Heléns och Westerbergs socialliberalism till förmån för en rå, i grunden samhällsupplösande, nyliberalism där varje grupp ska tvingas se till egna fördelar och strunta i helheten.

Förträngningen är total. Tidningen glömmer bort att den för en tid sedan förordade en annan linje. Då hette det att inkomsttaken både i a-kassan och sjukförsäkringen borde höjas så att alla upp till tio basbelopp var garanterade ett fullgott inkomstskydd. En idé som två socialdemokrater i senaste numret av Tiden vill aktualisera.

Men Expressen flyr både det socialliberala arvet och tidigare framförda åsikter. Istället förlöjligar tidningen arbetslösa Volvoarbetare som trott sig kunna räkna med en juste a-kassa. Expressen är en obehaglig tidning.