De klassbundna hälsoskillnaderna ökar kraftigt. Låginkomsttagare har sämre hälsa, sämre tänder, funderar oftare på självmord och mår psykiskt sämre än höginkomsttagare.

Arbetarrörelsens ekonomiska råd har på uppdrag av socialdemokraterna kartlagt forskningen runt inkomstskillnadernas inverkan på hälsan.

Fram träder en bild av det nya klassamhället.

– Svenskarnas hälsa är bland de bästa i världen, men förhållandena är väldigt olika i olika inkomstskikt, säger Johanna Hållén, en av rapportförfattarna.

Mår sämre
Bara 59 procent av männen med låg inkomst, men hela 82 procent av männen med hög inkomst, anser att de har en bra hälsa.

Motsvarande siffror för kvinnor är 53 respektive 70 procent.

Har självmordstankar
Samma förhållande gäller psykisk hälsa och självmordstankar. 24 procent av alla kvinnor med låg inkomst har någon gång självmordstankar. Det är fem gånger fler än bland män med hög inkomst.

Siffrorna är höga mot bakgrund av att människor oftare bagatelliserar sin egen ohälsa än överdriver den.

Johanna Hållén oroas av att så många unga kvinnor mår dåligt.

– Det är skrämmande. I den åldern har de ofta småbarn och all forskning visar att föräldrarnas psykiska ohälsa påverkar barn väldigt negativt.

Struntar i tandläkaren
Även tandhälsan är en tydlig klassmarkör.

Bland låginkomsttagare är det tre gånger så vanligt att strunta i tandläkarbesök trots besvär.

Lever kortare
Män med hög inkomst har dessutom i snitt fem år längre tid kvar att leva när de är 30 år än vad män med låg inkomst har.

Forskning på Chess, ett institut vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som forskar om ojämlikhet i hälsa, visar också att skillnaden i medellivslängd dessutom mycket tydligt har ökat mellan hög- och låginkomsttagare under de senaste decennierna.

En kartläggning av stockholmarnas livslängd från Statens forskningsinstitut visar också att boende rika förorten Danderyd har runt sex år längre medellivslängd än i den fattiga kommunen Sundbyberg.

Växande skillnad
Bakom alla dessa siffror står en allt större inkomstskillnad under senare år, konstaterar rapporten.

Samtidigt har politiska beslut förstärkt utvecklingen. Att förmögenhetsskatten tagits bort och jobbskatteavdraget införts har ytterligare ökat inkomsterna för dem med höga inkomster.

På motsvarande sätt har försämrad a-kassa och försämrad sjukförsäkring gjort att de med låga inkomster fått ännu lägre inkomster.

Hur ska utvecklingen vändas?

– Vi måste minska inkomstskillnaderna och öka den generella välfärden, säger Morgan Johansson, tidigare folkhälsominister (s) och en av rapportens författare.

Förebyggande folkhälsoarbete, bättre primärvård och stopp för gräddfiler i vården är andra vägar.

– Och i det arbetet får vi inte vara rädda för att använda både skatter och transfereringar.

Politiskt val
En del debattörer anser att vi i framtiden inte har råd att skattefinansiera vård och omsorg.

Men det är inte sant, anser Ylva Johansson, tidigare biträdande socialminister (s).

– Det är sant att vi lever längre men det är inte sant att vi inte har råd att bekosta dem gemensamt. Det är ett rent politiskt val, säger hon.