Svenska banker har spelat en viktig roll för Lettlands ekonomiska uppsving. Deras billiga lån har eldat på tillväxten.

Tillväxten, över tio procent per år 2005 till 2007, har drivits av ökad konsumtion. Hushållen har tagit lån i euro, med ränta nedåt tre procent, som inte minst svenska banker har marknadsfört hårt.

För pengarna har letterna konsumerat mer än ekonomin orkat med.  Arbetskraften har inte räckt till.

– Bristen på arbetskraft förvärrades då Lettland gick med i EU 2004. Var tionde lett arbetar utomlands, säger Mikael Johansson vid SEB Analys, chefredaktör för nyhetsbrevet Eastern Economic Outlook.

Arbetskraftsbrist
Bristen på arbetskraft är förklaringen till det lettiska lönerallyt. Följden har blivit inflation.

Efterfrågan och löneökningarna hade behövt dämpas tidigare. Men Lettland har fast växelkurs i förhållande till euron, med sikte på medlemskap i valutaunionen EMU. Det har gjort det svårt att anpassa ränta och växelkurs.

Anpassningen måste i stället ske på arbetsmarknaden. Omställningen riskerar att bli extra hård då bankerna i år plötsligt stramat åt sin kreditgivning. Tillväxten har rasat. De senaste månaderna har många talat om Lettlands ekonomi som en bubbla på väg att brista.

– Men arbetsmarknaden har visat överraskande motståndskraft, säger Mikael Johansson. Arbetslösheten sjönk faktiskt andra kvartalet 2008.

Stor reserv
Lettland har hittills också stått emot finanskrisen ganska väl. Oron för kreditförluster hos Swedbank och SEB, som har stor utlåning i Lettland, har minskat sedan svenska Finansinspektionen funnit att bankerna skulle ha kunnat hantera betydligt större förluster.

Lettland har nästan ingen statsskuld, och en stor valutareserv. Det minskar risken för spekulation mot valutan.

Det här är faktorer som talar för talar för att Lettland kan gå igenom krisen utan dramatik. Men under 2009 väntas de arbetslösa bli fler. Särskilt exportföretagen har problem. De gyllene åren med enorm tillväxt är av allt att döma över.