/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/Lettlandsintija4308.jpg
 
 

REPORTAGET – Ingen här arbetar så lite som 40 timmar i veckan. Själv jobbar jag det dubbla. Jag skulle inte ha fått bostadslån annars, säger Sintija Eizvertinova, sjuksköterska vid Sjukhus 1 i Riga.

Hon talar tyst för att inte störa patienterna på vårdavdelningen. Läkare och sjuksköterskor sveper genom korridoren i vita, blå och gröna rockar. De måste köpa sina arbetskläder själva, och väljer olika färger.

Extrajobbare
Efter åtta år vid Sjukhus 1 har Sintija Eizvertinova avancerat till översjuk­sköterska, och hennes månadslön har stigit till 360 lat (5.000 kronor) före inkomstskatten, som är 30 procent.

– Det är mindre än vad bostadslånet kostar, säger Sintija Eizvertinova. Så på enbart grundlönen skulle jag aldrig klara mig.

Därför arbetar hon extra. Åtminstone en gång i veckan gör hon ett jourpass på 24 timmar. Totalt brukar det bli 80 timmar i veckan.
Läkarna vid sjukhuset har grund­löner på 530 till 630 lat (7.400–8.800 kronor). Den högre summan gäller kirurgerna, som oftast är män.

Inte heller det går att leva på, hävdar Gunta Bekere, läkare och ordförande i fackklubben vid Sjukhus 1.

– Alla jobbar extra. Man får inte ha två tjänster vid samma sjukhus. Men två tjänster på olika sjukhus går bra.

– Hur man orkar? Tja, familjen blir lidande. Det finns aldrig tid för teater eller umgänge.

Starka känslor
Den lettiska regeringen vill frysa lönerna i offentliga sektorn till och med 2009 för att hejda inflationen. Det har väckt starka känslor.

Fackförbundet Lvsada, som organiserar alla grupper inom vården, har varslat om total strejk i sjukvården den 30 och 31 oktober. Bara livsviktig akutvård undantas.

– Strejken är nödvändig för både vår egen skull och patienternas, säger Valdis Keris, ordförande i Lvsada.

– Sjukvården i Lettland är kris. Vården får mindre än fyra procent av BNP, mot ungefär det dubbla i de flesta EU-länder.

Utarmning
De låga lönerna har fått många läkare och sjuksköterskor att ta jobb utomlands eller i läkemedelsindustrin. Kort före LO-Tidningens besök har en duktig kirurg lämnat Sjukhus 1 för jobb i Sverige. En anestesiläkare arbetar i Frankrike, en sjuksköterska jobbar som servitris på Cypern. Samtidigt tar färre än hälften av de nyutbildade läkarna jobb inom den lettiska sjukvården. Så utarmas sjukvården steg för steg.

Enligt Valdis Keris har det fått allvarliga följder för folkhälsan.

Ökad dödlighet
– 2007 ökade spädbarnsdödligheten med 16 procent. Dödligheten bland kvinnor i samband med förlossning fördubblades. Och Lettland hade redan de högsta dödlighetstalen inom EU.

När personalen vid Sjukhus 1 konfronteras med de siffrorna tar de sjukvården i försvar. Läkaren Ilga Misina vill inte riktigt tro på statistiken.

– Spädbarnsdödligheten beror nog på sociala problem som narkotikamissbruk snarare än brister i sjukvården.

Men strejken har starkt stöd bland sjukhusets anställda. Inflationen är just nu 15 procent, och frysta löner innebär en rejäl lönesänkning.

Löftesbrott
För de anställda i sjukvården är lönestoppet dessutom ett löftesbrott. 2005 skrev regeringen under en plan för stegvisa löneökningar, som ett led i en allmän prioritering av vården. Enligt planen ska läkarlönerna 2009 ha höjts så mycket att de motsvarar 2,5 gånger snittlönen i Lettland. Sjuk­sköterskornas löner ska vara 60 procent av läkarnas.

Den lettiska regeringen, som reglerar vårdpersonalens löner, följde planen 2005 och 2006. Men när lönerna i Lettland ökade i raketfart blev löftena dyra att uppfylla, och nu vill regeringen inte kännas vid dem. En spridd uppfattning, som regeringen spelar på, är att läkarna klarar sig bra – eftersom patienterna sticker till dem kuvert med sedlar i.

– Kuverten förekommer, medger Valdis Keris. Men de borde bort. Att bygga sjukvården på svarta pengar är oansvarigt.

Ilga Misina betonar att både läkare och patienter blir offer när vården får för lite pengar.

– Personalbristen är hemsk. Sjuka får ligga i korridorerna när vårdplatserna inte räcker.

Simulanter
Sjukhus 1 är över 200 år gammalt och hörde från början till ett kloster. Ursprunget går att ana ute i korridoren, där det är högt i tak som i en kyrka. Dämpade röster talar på lettiska och ryska. Vårdbiträden skjuter vagnar med te framför sig: stora emaljerade kannor med blomsterdekor.

Till sjukhuset kommer många gamla vars pensioner inte har hängt med när Lettlands ekonomi skjutit i höjden, berättar Gunta Bekere.

– En del söker sig hit för att bo här. En plats på ålderdomshem är mycket dyrt. De gamla simulerar sjukdomar för att få mat och värme.

Läs också: Artikeln "Fördubblad reallön – men de är ändå inte nöjda" 2008-10-24