Överskottsmål, utgiftstak, inflationsmål. Det ekonomiska ramverket är den stora knuten i samtalen om en framtida regering med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Väljarna kan önska sig en trepartiregering – men för partiernas ledningar handlar det inte bara en formell förhandlingsordning: Frågan om en framtida regerings ekonomiska regler har bäring också på innehållet i politiken. Det är därför knuten varit så svår att lösa upp.

Socialdemokraterna och miljöpartiet kräver att vänsterpartiet ska acceptera grundläggande regler för den ekonomiska politiken innan det släpps in i förhandlingarna om ett regeringsalternativ.

Men vänsterpartiet vill koppla ihop frågan om det ekonomiska regelverket med vilken politik som ett rödgrönt regeringsalternativ ska föra.

 – Ordning och reda i de offentliga finanserna kan inte vara en förhandlingsfråga, det måste vara själva utgångspunkten, säger Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomiske talesman och förklarar att det därför inte kan bli tal om någon förhandling om de ekonomiska ramverken.

Ohly vill hålla öppet
Vänsterpartiets ledare Lars Ohly vill att frågan i stället ska vara öppen.

– Jag tycker det är ett dåligt sätt att börja ett samarbete med att säga: ”Vi har bestämt vad ni ska tycka”.

Socialdemokraterna har lyft fram fyra punkter i det ekonomiska ramverket som vänsterpartiet ska acceptera för att vara med i samarbetet.

Tre av punkterna – överskottsmålet, riksbankens oberoende och inflationsmålet – har vänstern i dag, enligt Lars Ohly, inga större problem att acceptera.

Återstående kruxet
Utgiftstaket är det återstående kruxet. Vänsterpartiet, som vill ha utrymme för större offentliga utgifter, befarar att utgiftstaken kan försvåra genomförandet av sociala reformer och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Men även på den här punkten har partiet mjukat upp sin position.

– Kan vi hitta sätt att trygga välfärden och rättvisan så är systemet med utgiftstak inte det stora hinder som gör att vi inte kan samarbeta med miljöpartiet och socialdemokraterna, säger Lars Ohly.

En väg är att utgiftstaken sätts så högt att partiets ambitioner för välfärd och rättvisa ryms inom dem. Ohly tycker att chanserna för en sådan överenskommelse ökat sedan socialdemokraterna lagt ett väsentligt högre utgiftstak än regeringen.

Blankt nej
Socialdemokraterna och miljöpartiet har dock hittills sagt blankt nej till alla sådana villkor.

Ett annat sätt att öka utrymmet för satsningar inom offentlig sektor skulle, enligt Ohly, vara att staten lånar till investeringar och har en särskild investeringsbudget.

– Min utgångspunkt är en vänsterposition, säger Thomas Östros. Men det går inte att värna om välfärden, den offentliga sektorn och sysselsättningen om man inte har ordning och reda i de offentliga finanserna.

– Vi måste vara överens om en stark ekonomisk politik för att sedan kunna diskutera hur vi ska prioritera välfärd, jobbskapande och annat.

Östros noterar också han förändringar i diskussionsklimatet.

– Vi har fått signaler om att vänsterpartiet inte alls har den bergfasta åsikt som partiet beskrev i sin budgetmotion där det var emot överskottsmålet, utgiftstak som konstruktion och en oberoende riksbank.

De ekonomisk politiska talespersonerna i de tre partierna – Ulla Andersson (v), Mikaela Valtersson (mp) och Thomas Östros (s) – kommer inom kort att sätta sig ned för att se om det går att sy ihop en enig syn på det ekonomiska ramverket och därmed få till stånd ett samarbete mellan alla tre partierna.

FAKTA / Fyra krav som vänsterpartiet måste gå med på
Socialdemokraterna och miljöpartiet kräver att vänsterpartiet ska acceptera fyra punkter i det ekonomiska ramverket för att
en rödgrön regering alls ska diskuteras:

  • Överskottsmålet. De offentliga finanserna ska visa ett överskott på en procent över en konjunkturcykel. Det ger överskott i högkonjunktur som kan användas för att stimulera ekonomin i lågkonjunktur.
  • Utgiftstaket. Utgifterna måste hållas inom det utgiftstak som riks­dagen bestämt. Utgiftstaket läggs fast varje år tre år framåt i tiden.
  • Oberoende riksbank. Riksbanken ska vara oberoende och självständigt fatta beslut om ränteförändringar.
  • Inflationsmål. Riksbankens mål är att hålla inflationen på två procent, plus/minus en procentenhet.


Peeter-Jaan Kask

Skriv ett e-postbrev till redaktionen