LO-ekonomerna vill lyfta utgiftstaket

LO-ekonomerna ser nu en kraftig nedgång i ekonomin. Samtidigt kritiserar de regeringen för att inte ha någon beredskap för konjunkturnedgången.

Konjunkturnedgången var redan på väg när finanskrisen slog till mot svensk ekonomi. Nedgången blir därför än kraftigare änden annars skulle ha blivit och arbetslösheten kommer att hamna på 7,2 procent under 2009 och 7,9 procent 2010, tror LO-ekonomerna i sin senaste konjunkturprognos.

LO-ekonomerna tror dock inte att fastighetspriserna kommer att falla med mer än 5 procent till följd av nedgång och finanskris, trots att Riksbanken i LO-ekonomernas scenario inte sänker styrräntan lägre än till 3,0 procent.

– Riksbanken sänker nog inte mer för att inte riskera en ny bubbla, säger LO:s chefekonom Dan Andersson.

Skarp kritik
Men när Riksbanken är mer restriktiv måste i stället finanspolitiken fungera bättre, anser han, och riktar skarp kritik mot regeringens handfallenhet inför nedgången.

Politikerna måste nu skapa trygghet för hushållen, bland annat genom att satsa på utbildning, stärka a-kassan och få folk tillbaka till a-kassan.

– Vårt bekymmer är att regeringens politik är helt inriktad på att få folk att jobba mer. Därmed har de ingen beredskap för konjunkturnedgångar när folk blir av med jobben, säger Dan Anderson.

Jobbskatteavdraget fungerar inte
Regeringens jobbskatteavdrag, att sänka skatten för dem som jobbar, fungerar inte i en konjunkturnedgång, enligt LO-ekonomen Lars Ernsäter.

– Av de pengar som hushållen får genom sänkt skatt försvinner 50 procent i sparande, 25 procent går i export genom det de handlar och bara 25 procent blir kvar för att stimulera den inhemska produktionen. En konjunkturpolitik måste vara utformad så att den inte ger så stora läckage, säger han.

Det som verkligen ger effekt i konjunkturnedgångar är till exempel satsningar på infrastruktur och utbildning.

För att klara nedgången, och minska arbetslösheten med 1 procentenhet, skulle det egentligen behövas satsningar i storleksordningen 50 miljarder kronor, enligt LO-ekonomerna, något som på sikt skulle ge 25 miljarder tillbaka till staten.

Sysselsättningsmarginal
Så mycket pengar som 50 miljarder kronor finns dock inte att tillgå omedelbart om regeringen ska hålla sig inom utgiftstaket, och LO-ekonomerna upprepar därför sitt krav på en sysselsättningsmarginal i statsbudgeten som ska kunna användas vid en djup nedgång.

I takt med nedgången kommer tillväxten att falla till nära noll under 2009 och öka till 2,0 procent under 2010. Inflationen kommer också att falla till runt bara 1,0 procent för att åter stiga mot 2,0 procent i slutet av 2010, tror LO-ekonomerna.

Räntan sjunker
Den som har bolåneskulder kommer att se räntan falla i takt med att övriga räntor faller, dock kommer den rörliga räntan inte att falla mer än till cirka 4,3 procent för att åter stiga till runt 5,0 procent i ett längre perspektiv. Den tvååriga bolåneräntan antas sjunka till cirka 5,2 procent för att åter stiga till cirka 5,5 procent.

FAKTA / Så här tror LO-ekonomerna att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas de närmaste åren: