Kyrkans vårdbuss de fattigas räddning

Läkaren Teresa Gardner förmanar Joyce Mullins innan hon lämnar över medicinerna. – Utan den här kliniken skulle det inte finnas någon för mig att vända mig till och jag skulle gå utan den medicin jag behöver, säger Joyce Mullins. Hon lider av diabetes och högt blodtryck.

Över 45 miljoner amerikaner saknar sjukvårdsförsäkring. Varje beslut om att söka – eller inte söka – vård är en plånboksfråga. Läkarbesök skjuts upp i det längsta, ibland med döden som pris.

Med van hand fyller sköterskan provrören med Joyce Mullins blod. Proverna ska skickas iväg för att ge besked om blodsockervärdet. Joyce lider av diabetes och högt blodtryck, men hon saknar sjukvårdsförsäkring. Om hon skulle gå till ett vanligt sjukhus för provtagningen och medicineringen skulle hon tvingas betala för allt ur egen ficka.

– Det har jag inte råd med, säger Joyce Mullins.

I stället kommer hon hit till Health Wagon (Vårdbussen), en ambulerande gratisklinik som en gång i veckan parkerar utanför den rödbruna samlingslokalen i McClure, ett litet samhälle i delstaten Virginias sydvästra hörn.

Faller genom nätet
I hela sitt vuxna liv stannande Joyce Mullins hemma och tog hand om barnen, medan hennes numera förtidspensionerade make slet i traktens kolgruvor.

Hon är en av dem som fallit igenom det amerikanska sjukvårdssystemet grovmaskiga nät. Makens modesta förtidspension innebar att hushållets inkomst överstiger den sparsamt tilltagna inkomstgränsen för att kvalificera sig för något av de offentliga sjukvårdsförsäkringssystemen. Och att hon skulle ha råd med en privat sjukförsäkring är inte att tänka på.

– Alternativen för mig är få. När jag var tvungen att gå till sjukhus för några år sedan tog det mig ett par år att betala av räkningen. Och numera kräver de ofta att en stor del av kostnaden betalas i förskott. Utan den här kliniken skulle det inte finnas någon för mig att vända mig till och jag skulle gå utan den medicin jag behöver, säger Joyce.

Väntrum
Förarhytten fungerar som väntrum under de förmiddagstimmar som Health Wagon står parkerad utanför samlingslokalen. Mellan tio och tjugo personer har tagit sig hit.

Två av dem är Barbara Phillips och Ann McCoy. De sitter i förar- och passagerarstolen i väntan på sin tur. Båda kommer regelbundet för prover och blodtrycksmediciner. Båda saknar sjukvårdsförsäkring.

Ann McCoy hade sjukvårdsförsäkring för ett tiotal år sedan. Då jobbade hon vid en stor fabrik där det var en av anställningsförmånerna. Alla som jobbade heltid var försäkrade. Det är så drygt hälften av amerikanerna får sin sjukvårdsförsäkring.

Men när Ann bytte jobb och började i en butikskedja med en rad små affärer förändrades läget. Den nya arbetsgivaren hade inte råd med sjukvård till sina anställda. Ann stod utan försäkring och har så gjort sedan dess.

– Det kändes bra när jag hade försäkring. Jag behövde inte oroa mig för vad som skulle hända om jag blev sjuk. Nu försöker jag stå ut om jag blir sjuk, eftersom jag inte vill åka till sjukhuset. Ett besök på akuten kostar 200 dollar (cirka 1.400 kronor) eller mer, säger Ann.

Nekas försäkring
Att köpa en individuell privat försäkring är inget som de alls har övervägt.

– Om du, som jag, har en kronisk sjukdom kommer du att få betala jättehöga premier. Många försäkringsbolag vägrar försäkra dig eller erbjuder en försäkring som undantar redan kända sjukdomar, säger Barbara.

Läkaren som de kommit för att träffa är Teresa Gardner. Patienterna känner henne och hon dem och deras historia. I 15 år har hon jobbat vid gratiskliniken som startades på initiativ av områdets katolska stift och verkar i fyra av delstatens allra fattigaste kommuner.

– Fler och fler människor vänder sig hit för varje år, säger hon.

Katastrofhjälp
Förutom personer helt utan sjukförsäkring finns det en annan växande grupp som söker sig till Vårdbussen. De har försäkringar där självrisken kan vara 2.000 dollar (cirka 14.000 kronor) eller mer.

I praktiken gör de bara nytta vid katastrofala omständigheter. Vanlig rutinmässig sjukvård måste betalas ur egen ficka, vilket gör att sådan ofta hamnar på undantag. Situationen för dem är väldigt lik de oförsäkrades.

– När patienterna kommer till oss har de ofta skjutit upp vård så länge att de lider av flera pågående sjukdomsprocesser. Många har kroniska sjukdomar som gått obehandlade och förvärrats. De är så svårt sjuka att deras livskvalitet är påtagligt försämrad. I förlängningen påverkas deras livslängd och dödligheten, säger Teresa.

Brandkårsutryckningar
Det sistnämnda är ingen spekulation. För några år sedan gjorde nationella Institute of Medicine en uppskattning som visade att 18.000 amerikaner dör varje år som en direkt följd av att de saknar sjukvårdsförsäkring.

– En del av det vi stöter på liknar det du ser i tredje världen. Vi ägnar oss åt brandkårsutryckningar. Något måste hända på nationell nivå, säger Teresa Gardner.

I vissa familjer skär tillgången till sjukvård tvärs över middagsbordet: Familjen Davis bor i fabriksorten Bristol, en dryg timmes bilfärd från McClure. Maken John är förtidspensionerad och omfattas därför av ett offentligt försäkringssystem. Deras barn hör till ett annat offentligt system, som är riktat till barn i låginkomsttagarfamiljer. Men frun Stephanie står utan.

– Jag har sagt åt John att det måste vara livshotande innan han tar mig till akuten. Annars går jag inte. Om jag tas till akuten vet jag att det enda de kommer att göra är att stabilisera mig, för det måste de göra enligt lagen. Men någon annan vård skulle jag inte få, eftersom de vet att jag inte kan betala för den, säger Stephanie Davis.

FAKTA / 15 procent oförs&au
ml;krade
Sjukvårdssituationen i delstaten Virginia liknar övriga USA:s. En miljon invånare – 14 procent av befolkningen – saknar sjukvårdsförsäkring. I hela landet är det 15 procent.
Antalet amerikaner utan sjukvårdsförsäkring har ökat under 2000-talet, främst för att färre amerikaner erbjuds sjukvård genom sin anställning. Tre fjärdedelar av de oförsäkrade kommer från hushåll där en eller flera arbetar, de allra flesta i låg- och medelinkomsttagargrupper.

Läs också: Artikeln "Båda presidentkandidaterna vill reformera vårdsystemet" 2008-10-20