Johan Puke gjorde, med ett modernt ord, en klassresa. Som barn till en sedermera avrättad underofficer och en värdshuspiga var hans förutsättningar ganska usla. Från starten som en flottans skeppsgosse vid tio års ålder tog han sig via utländsk krigstjänst och gott sjömanskap hela vägen till posterna som general-amiral och, gubevars, statsråd.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/johanpuke4208.jpg  
   

Känd i vidare kretsar blev Puke då han, under det av Gustaf III igångsatta kriget mot ryssarna, med sitt linjeskepp Dristigheten ledde den svenska flottans utbrytning ur Viborgska viken, sommaren 1790. Han fick också förtroendet att kommendera den expeditionskår som under sensommaren 1809 hade uppgiften att mota ut, just det, ryssarna från svensk mark.

Om denne briljante sjömilitär och hans tid har historieprofessorn emeritus Hans Norman och hans adept, historieläraren Erik Wallström skrivit en utmärkt bok, nyligen utkommen på Atlantis förlag.

Åke Hedebrant
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn