Svenskt Näringsliv får ingen utredning om lagstadgad minimilön. Oenigheten är fortsatt stor mellan fack och arbetsgivare i Lavalutredningen.

Det fanns en förhoppning om att Lavalutredaren Claes Stråth senast i mitten av december ska lägga fram ett förslag till regeringen som både fack och näringsliv står bakom.

Den förhoppningen ser ut att grusas. Svenskt Näringsliv har ännu inte bestämt sig för vilken arbetsmarknadsmodell de ställer sig bakom.

Direktivet anger riktning
Claes Stråth har avvisat begäran om en utredning av lagstadgad minimilön med hänvisning till direktivet.

– Han pekar på att avtalsspåret är det väsentliga i direktivet från regeringen. Men vi anser att om kollektivavtalsmodellen inte håller ska lagstadgad minimilön vara utredd, säger Lars Gellner, Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist.

Forskare inom arbetsrätt och facken är intresserade av en svensk variant på en dansk lösning. Den bevarar avtalsmodellen med endast ett litet ingrepp i konflikträtten. Men Lars Gellner är osäker på om den är förenlig med EU-rätten.

Vad är det i den danska lösningen du inte tror håller?

– Enligt EU ska staten garantera utstationerades rättigheter. Frågan är om staten kan överlåta det ansvaret till facket. Det andra är förutsägbarhet. Företagare ska hemifrån kunna se vilket kollektivavtal som ska följas men det är omöjligt med den danska lösningen, säger Lars Gellner.

På fredag möts utredningens referensgrupp med arbetsrättsjurister från tre fackliga centralorganisationer och tre arbetsgivarorganisationer.

Tidspress
Tiden håller på att rinna ut för Claes Stråth. Det ser osäkert ut om han kan få ett gemensamt svar på hur medbestämmande- och utstationeringslag ska förändras för att stämma med EU-rätten.

– Det ser oroväckande ut eftersom Svenskt Näringsliv inte kommit med något klargörande, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.

Oenighet om lex Britannia
Lex Britannia, paragraferna i medbestämmandelagen som ger facken rätt att tränga undan utländska kollektivavtal men inte svenska, har dömts ut av domstolen som diskriminerande.

Svenskt Näringsliv vill ha bort paragrafen helt medan facken vill ha den kvar i enlighet med en dansk modell. Den ger det bästa avtalet företräde framför sämre oavsett om det är utländskt eller danskt.

– Möjligheten att tränga undan urusla avtal måste finnas kvar men utifrån lagbestämmelser som är neutrala, säger Ingemar Hamskär.
Lavalutredningens förslag får inte samma tyngd hos regeringen om arbetsmarknadsparterna är oeniga.