Dags för USA att ta regi
År efter år har bannorna haglat över små länder som inte vill foga sig i de stora institutionernas tal om avreglering. Men när kraschen nu kommer är det institutionernas eget favoritland som rasar. Hur skulle det vara om de små länderna i stället åkte till USA och talade om för dem vilket regelsystem de bör ha?
En strid ström av män i svarta kostymer kommer med jämna mellanrum till Sverige och andra små ekonomier och talar om hur saker och ting bör skötas.
Deras budskap är ofta förutsägbart, vi har för höga skatter i Sverige, för få avregleringar och för liten flexibilitet på arbetsmarknaden. Utvecklingsländer får också kritik för att de har för höga tullar, eller tullar över huvud taget.
Totalt haveri
Analyser av den svenska arbetsmarknaden brukar mynna ut i tal om försämring av anställningsskydd och nödvändigheten av ökade löneskillnader, en inställning som förvandlar de svenska kollektivavtalen till ett hinder för en väl fungerande ekonomi.
För det är just en ”väl fungerande ekonomi” som institutioner som OECD, World Economic Forum och andra vill ha och anför som skäl till sina klagomål.
Dagens finanskris är ett tydligt bevis för att de antingen medvetet har frångått detta uppdrag, eller också struntat i det när det gäller USA. Klart är ändå att de har missat i bevakningen av det stora landet i väster som – medan kritiken riktats mot de små ekonomierna – har avreglerat finansmarknaden till den milda grad att ekonomins funktionssätt fullständigt har havererat.
Ombytta roller
Om institutionerna verkligen haft en väl fungerande världsekonomi för ögonen skulle de för länge sedan ha ropat efter hårdare reglering och återinförd insyn (transparens som det heter) i det amerikanska kreditväsendet.
”Öka konkurrensen i offentlig sektor”, ”luckra upp arbetsrätten”, var nyligen OECD:s rekommendationer för Sverige och långtgående avregleringar var också recepten från World Economic Forums toppmöte tidigare i år.
När finanssystemet i USA nu kapsejsat och orsakat betydligt större skada för världens ekonomi än någonsin de ”missförhållanden” som institutionerna pekat på i andra länder borde det vara dags för en omvänd ordning, en ordning där de små länderna förklarar hur man genom funktionella regleringar på en fri marknad, ett ordentligt ansvar av staten, och genom starka parter på arbetsmarknaden kan få världsekonomin att fungera bättre.