Ekonomipristagaren populär hos LO
Den amerikanske ekonomen Paul Krugman får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Priset går därmed till en ekonom som länge stått i centrum för den högaktuella globaliseringsdebatten.
– Jätteroligt, säger LO:s chefekonom Dan Andersson.
Paul Krugman |
Krugman lade fram sin teori om utrikeshandelns funktionssätt för mer än 30 år sedan.
Han har också ett finger med i förklaringen till hur flöden av pengar över gränserna snabbt kan orsaka svårkontrollerade finanskriser, något som aktuellt just nu.
LO:s Chefekonom Dan Andersson är mycket glad över beslutet.
Städar debatten
– Hans läroböcker kommer i nya utgåvor hela tiden och han sysslar med någonting som är extremt centralt, nämligen ekonomin runt utrikeshandeln, och han deltar i policydebatten på ett intressant och konstruktivt sätt.
– Det han skriver om, globaliseringen, är i högsta grad relevant och han arbetar oförtrutet med att försöka städa i debatten och få bort alla dumheter.
I Sverige ses han som en vänsterdebattör, men Dan Andersson vill inte gå så långt.
– Han är långt ifrån höger, så mycket är klart, men det beror på varifrån man tittar. I Sverige skulle han nog snarare vara en typisk folkpartist, och han är nog en typisk demokrat i USA. Men han är mycket noga med att alltid ha ett ekonomiskt synsätt, han är en ekonomekonom, skulle man kunna säga.
Är det någon bok du särskilt rekommenderar?
– Valser om välfärd, heter en bok som kom för omkring tio år sedan . Där skriver han mycket om bland annat uppkomsten av arbetslöshet.
Genom Paul Krugmans teorier kan mycket av det som händer i världshandeln förklaras på ett logiskt och rakt sätt.
Tidigare hade ekonomerna utgått ifrån att länder främst konkurrerar med olika varor.
Stordriften bra
Krugman pekade på stordriftens fördelar, något som både förklarar varför handeln mellan länder domineras av stater som har en ganska likartad produktion och att småskalig produktion slås ut.
Ur detta kan också en rad fenomen förklaras, som att regioner växer sig starka runt likartade verksamheter och att människor i allt högre grad flyttar till städerna.
Det kan leda till både högre löner och att fler varor produceras, men det kan också leda till mer högutvecklade centrum och mindre utvecklade utkantsområden.
Skräckslagen inför krisen
Finanskrisen var naturligtvis en av de frågor Paul Krugman fick svara på när nyheten om hans pris kommit ut.
Till TT svarade han:
– Finanskrisen gör mig jätterädd. Jag trodde aldrig att jag skulle få se något som påminde om 1931 under min levnad, men den här krisen påminner i mångt och mycket om den.
För New York Times tog han också tillfället i akt att skälla på politikernas flathet inför krisen och efterlyste större handlingskraft.
Paul Krugman är också en flitig bloggare och publicerar sina krönikor på New York Times hemsida.