Bilkrisen testar kraften i kollektivavtalet
I Volvokrisens spår väntar de kanske tuffaste förhandlingarna som genomförts på svensk arbetsmarknad de senaste 30 åren. Kraven på snabb och omfattande kostnadsanpassning kan innebära massuppsägningar eller ökad flexibilitet av arbetstider, ändringar av ob-regler och kanske senarelagda löneökningar.
Under en följd av år har Teknikarbetsgivarna – där ingår de stora biltillverkarna – hävdat behovet av öppningsklausuler i kollektivavtalen. Tanken är att ett företag under extraordinära omständigheter ska ha rätt och möjlighet att komma överens med facket lokalt om avvikelser från det centrala kollektivavtalet.
Det fackliga motståndet mot att borra hål i det centrala kollektivavtalet har emellertid så här långt varit kompakt och propåerna avvisats. Men i bland annat verkstadsavtalet har redan betydande möjligheter till lokal anpassning införts.
Ökat tryck
I bilkrisens spår kan nu trycket öka dramatiskt på att lokalt använda de möjligheter till sänkta kostnader som kollektivavtalet ger – allt för att undvika eller minimera skadeverkningarna av de hotande massuppsägningarna. Kanske räcker inte det. Krav på mer långtgående eftergifter kan inte uteslutas.
Att sitta i klubbstyrelsen på Volvo personvagnar måste därför vara det kanske svåraste och mest utsatta fackliga uppdrag någon kan ha för närvarande. I ena vågskålen finns tusentals anställda som riskerar att jagas ut i arbetslöshet med sämre ersättningar än någonsin tidigare i modern tid. I den andra vågskålen ligger de lokala möjligheterna till kostnadsanpassning som finns i kollektivavtalet – allt för att, åtminstone på kort sikt, rädda fler anställda kvar i arbete.
Betydande risker
Riskerna med att medverka till långtgående lokal anpassning av både ob-ersättningar och arbetstider är emellertid betydande. Det innebär ett genombrott för lokal anpassning vid kriser.
Även om en sådan lösning skulle tidsbegränsas innebär medgivandet att det skapas en form av praxis på arbetsmarknaden. Hårt trängda kan flera fack i fortsättningen tvingas till liknande lösningar. Mot den bakgrunden är de kommande förhandlingarna på Volvo avgörande på mer än ett sätt.
Kraftprov
För förbundet, IF Metall, betyder krisen i bilindustrin att det sitter med samma problem som klubben gör lokalt. Och om den redan existerande flexibiliteten i avtalet inte räcker utan krav på ytterligare eftergifter förs fram av företaget – ja då är det förbundsledningen som måste ta beslutet om att gå med på förändringar eller inte. Den frågan har inte den lokala klubben rätt att besluta om.
Krisen på Volvo kan därför utvecklas till ett verkligt test av kraften i kollektivavtalet. Och det sker på den industriarbetsplats där den lokala fackliga organisationen är starkare än kanske någon annanstans.