Arbetsgivarnas ansvar för sjuklön och rehabilitering går ut över de anställdas integritet. Din chef kan samla in uppgifter om dig som egentligen täcks av Europakonventionens skydd för privatlivet.

Den analysen gör Annamaria Westregård, lektor i handelsrätt vid Lunds universitet, i en rapport för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Under 1980-talet kom de första larmen om hög sjukfrånvaro i Sverige. 1991 fördes ansvaret för ersättningen under de två första sjukveckorna över till arbetsgivarna. Samtidigt fick de ansvaret för att utreda vilken rehabilitering den anställda behövde.

Paradigmskifte
Annamaria Westregård beskriver det här som ett ”paradigmskifte”. Reformen skulle tillgodose en rad intressen, främst samhällets intresse av att hålla nere kostnaderna för sjukförsäkringen. Ett intresse sattes konsekvent åt sidan: de anställdas integritet.

För att kunna betala sjuklön måste arbetsgivaren samla in uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Från och med åttonde kalenderdagen i ett sjukfall krävs också läkarintyg. Det har självklart ökat de anställdas beroende av arbetsgivaren.

Men de verkligt känsliga uppgifterna kommer fram i samband med rehabilitering. (Från och med 2007 har ansvaret för att en rehabiliteringsutredning görs förts tillbaka till Försäkringskassan, men arbetsgivaren ska fortfarande samla in uppgifterna.)

Skydd i grundlagen
Här stannar det inte vid information som har med anställningen att göra. Alkoholvanor, familjeförhållanden och mycket annat kan ju ha betydelse för rehabiliteringen.

Det är ”märkligt” att regering och riksdag har lagt det här ansvaret på arbetsgivarna, skriver Annamaria Westregård. Särskilt som de uppgifter som samlas in för rehabilitering också kommit att användas vid omplacering av anställda – och som skäl för uppsägning.

I Sverige finns ingen särskild lag om skydd för anställdas integritet i arbetslivet. Däremot ges ett visst skydd i grundlagen, och framför allt i internationella överenskommelser som Sverige är bundet av, främst då Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter.

Starka intressen
Rent juridiskt kan riksdagen stifta lagar som sätter det skyddet åt sidan. Men bara om det finns starka intressen som väger tyngre än den enskildes integritet.

Annmaria Westregård säger inte uttryckligen att Sverige bryter mot Europakonventionen; hon avstår från att ta ställning i den frågan. Men hennes genomgång visar hur lätt skyddet för den enskildes privatliv fått väga under drygt 15 års reformer, där arbetslinjen fungerat som överordnad ideologi. För politikerna och lagrådet, men också för de fackliga organisationerna.