Veckans sänkning av reporäntan är ett av många räddningsförsök för att klara finanskrisen. Men om krisen fortsätter får det konsekvenser för svenska företag och arbetstillfällen.

På några få dagar har den internationella finanskrisen med stor kraft svept in över Sverige. Försöken att hejda förloppet avlöser varandra.

Alla är rädda för att bankernas brist på pengar ska förvandlas till en djupgående brist på pengar också för företagen. De senaste veckorna har lånen blivit allt dyrare och företagen har investerat allt mindre.

Nedåtgående spiral
För företagen är förhållandet detsamma som för vanliga människor som exempelvis ska köpa en villa. Med de räntor som gäller i dag väljer många att skjuta upp sina husköp. Och när också företagen skjuter upp sina investeringar och inköp går ekonomin allt sämre.

Det kan leda till en neråtgående spiral där företagen får allt mindre pengar eftersom försäljningen minskar. De kan tvingas säga upp anställda vilket gör att krisen förvärras än mer.

Det som nu förvärrat krisen är att en rad banker över hela världen har gått i konkurs sedan penningbristen blivit akut.

För Sveriges del är det svårt att få en övergripande bild av hur mycket pengar de svenska bankerna förlorat när de handlat med andra banker som sedan har gått i konkurs eller hamnat på obestånd.

Osäkra lånepaket
Bakgrunden är att ingen egentligen vet vad som ligger i de lånepaket som banker över hela världen handlat med.

En bank i USA kan ha lagt ihop ett stort antal lån, både till husköpare och till företag, och sålt lånepaketet vidare till en bank i Japan som lagt in andra lån i samma paket och sålt det vidare till en bank i Europa.

Först när den ursprungliga banken i USA gått i konkurs börjar bankerna i Japan och Europa öppna sina lånepaket. För många har det varit en obehaglig upptäckt att se att det varken finns säkerhet eller någon som kan betala tillbaka de lån de köpt för dyra pengar – och penningbristen är ett faktum.

Någon egentlig insyn i dessa affärer är det i dag ingen som har vilket gör osäkerheten än större.

Swedbank på säker mark
När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs för några veckor sedan stod det till exempel klart att svenska Swedbank hade investerat närmare 9,5 miljarder kronor i låneprodukter från Lehman.

Häromdagen lämnade Swedbank en kommuniké som säger att banken på plats i USA låtit undersöka alla fastigheter och annat som ingick i dessa paket, och kommit till slutsatsen att säkerheten är god.

Om detta stämmer är det ingen oberoende part som kan verifiera, och i vilket fall visar kommunikén att Swedbank först nu – likt de flesta andra banker – öppnar sina lånepaket för att se vad de egentligen har köpt.

Förstatliganden
Och när bankernas förmåga att uppfylla sin huvuduppgift sviktar – att tillhandahålla pengar i det finansiella systemet så att företag kan köpa och sälja och folk kan fortsätta att gå till sina arbeten – så blir det i stället centralbanker och regeringar som får försöka rädda penningflödet och jobben.

Därför sveper nu en våg av förstatliganden av banker över världen i takt med att de bankrutta bankerna tas över av olika stater.

Med staten som garant kan banken förhoppningsvis leva vidare och fortsätta tillhandahålla pengar.

Samtidigt är Sverige enligt en ny rapport från World Investment Forum ett av världens mest konkurrenskraftiga länder och har ett bra ekonomiskt regelverk. Den underliggande ekonomin fungerar om problemen på finansmarknaden kan klaras av.


FAKTA / Riksbanken försöker täta läckorna

  • Den svenska Riksbanken sänkte styrräntan till 4,25 procent. Sänkningar genomfördes också av centralbankerna i USA, England och av den europeiska centralbanken ECB.
  • Riksbanken höjde i måndags veckans planerade extrautlåning till 200 miljarder kronor, och har därmed pumpat in 350 miljarder kronor i det svenska finanssystemet.
  • Även Riksgälden, som förvaltar den svenska statsskulden, har agerat och med Riksbankens nya åtagande har sammanlagt över 500 miljarder kronor pumpats in i systemet.
  • För att lugna småsparare höjde regeringen den statliga insättningsgarantin från 250 000 till 500 000 kronor per kund och bank.
  • Riksbanken gav också i veckan ett lån på 5 miljarder kronor till den svenska avdelningen hos den isländska krisbanken Kaupthing.