Unionen värvar med karriärcoachning

Eva Lindh och Henrik Bjugård bjöd på snabb karriärcoachning på Våghustorget i Örebro.

Unionen visade upp sig på gatorna – och försökte värva medlemmar med karriärcoachning under fackets första kongress i Örebro.

– Syftet är att må bra – och det är ett extremt bra sätt att värva medlemmar, säger Henrik Bjugård, karriärcoach och ombudsman hos tjänstemannafacket.

I den kalla höstsolen på Våghustorget erbjöd Unionen snabbcoachning. Henrik Bjugård hjälper den som vågar att själv backa tillbaka till det som han eller hon tycker är kul. För en del kan det vara viktigt att ha en fin bil, för andra att vara expert på något ämne eller att ta sig an nya utmaningar.

– Coachningen gör att medlemmar kan göra mer nytta för sig själva och för arbetsgivaren, men för oss är fortfarande kollektivavtal och den svenska modellen viktigt. Det här är en breddning av det fackliga arbetet, säger Henrik Bjugård.

Unionen har fem sex karriärcoacher på heltid och 35 som gör samma jobb på deltid.

Liksom nästan alla andra fackförbund har Unionen tappat många medlemmar. På kongressens första dag fick ombuden dock veta att tappet åtminstone bromsats. I september var nedgången bara 300 medlemmar. Tidigare har den varit flera tusen varje månad.

Diskussioner
Alla kongressens dokument diskuterades i smågrupper. Under en hel dag satt ombuden runt 38 bord i kongressalen. Unionens vision handlar om målen på längre sikt än tio år. En västkustfalang hade skrivit ett alternativt papper som var lite hårdare formulerat och där ”bör” i stor utsträckning bytts ut mot ”ska”.

– Visionen ska vi kunna ha på banderoller och kunna säga att det här kämpar vi för, säger Truls Johannesson, som arbetar Borealis, en petrokemisk industri i Stenungsund.

För honom är det viktigt att komma ihåg att arbetsgivarna är giriga och egoistiska. I gruppdiskussionen drev han att det måste stå att Unionen är partopolitiskt obundet. Han lyfter också fram att Unionen måste kämpa för den svenska modellen och att utländska företag inte ska kunna komma till Sverige och köra över lagar och avtal.

För Marie-Louise Persson, produktionsplanerare från Nordic Paper i Bäckhammars bruk söder om Kristinehamn, handlar visionen om att unionen ska vara solidarisk med medlemmarna i alla situationer – även på fritiden.

– Det är tufft för många i dag. Regeringen drar ner på både bidrag och a-kassa. Vi behöver ett engagemang på alla områden för att skapa ett tryggt liv, säger hon.

Den lönepolitiska plattformen är ett sätt att smälta samman HTF: s och Sifs lönelinjer. Den har förberetts under våren i omfattande diskussioner bland medlemmar och förtroendevalda. Genom­gående var då en kritik av de hemliga löner och invändningar mot den individuella lönesättningen, som många ser som ett diktat från chefen.

– Jag tror inte vi mår bra av slutna löner. Jag har arbetat på en arbetsplats med öppna löner och det är jättebra, säger Marie-Louise Persson.

Försvarar individuella löner
Hon försvarar samtidigt de individuella lönerna. Det kan vara ett sätta få folk att utvecklas, tycker hon.

Den lönepolitiska plattformen slår fast att den konkurrensutsatta sektorn ska vara löneledande. Där står också att en heltidsanställd ska kunna försörja sig på sin lön. Alla ska ha rätt till löneutveckling. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter.

Unionens mål ska dessutom vara ökad reallön och en lönebildning som medverkar till ökad sysselsättning och produktivitetsutveckling.