Volvo Lastvagnar varslade nyligen omkring tusen anställda om uppsägning. Det beror inte på att företaget gått dåligt. Orsaken är i stället att så fungerar den moderna kapitalismen. Vid vikande orderingång så sägs de anställda upp blixtsnabbt. När konjunkturen sedan vänder uppåt räknar företaget kallt med att samhället ska tillhandahålla en välutbildad arbetskraftsreserv.

De uppsagda Volvoarbetarna som inte snabbt lyckas hitta ett jobb, och det är inte lätt i dagens konjunktur, får räkna med en hård tid eftersom regeringen sänkt taket i a-kassan till 680 kronor. För en skiftarbetare handlar det om ett inkomstbortfall om 10.000 kronor eller mer i månaden.

Så skamligt behandlar den borgerliga regeringen arbetare som år efter år slitit ihop rekordvinster åt aktieägarna och exportinkomster åt landet.

Sossarna vill ge en arbetslös 6.000 kronor mer
Om socialdemokraterna fått igenom den förbättring av a-kassan som partiet gick till val på och som partiet åter kräver i sin nyligen framlagda budgetmotion hade inkomstbortfallet begränsats till 4.000 kronor. Också det är ett kännbart avbräck, men den arbetslöse hade trots allt haft 6.000 kronor mer i månaden att röra sig med.

På borgerliga ledarsidor sägs ibland att åsiktsskillnaderna mellan partierna är på väg att suddas ut. Påståendet sker mot bättre vetande. I synen på en rättvis fördelning har skillnaden mellan partierna utan tvivel ökat de senaste åren.

Det märks också i den alternativbudget som socialdemokraterna presenterade i veckan. Sammantaget vill socialdemokraterna öka skatteuttaget med drygt 22 miljarder.

Ungefär hälften kommer från skattehöjningar för höginkomsttagare, hälften från att socialdemokraterna vill avveckla en del meningslösa sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Inom den ramen ryms också en skattesänkning för pensionärer om tre miljarder.

Pengarna går till dem som behöver varenda krona
Följden blir att socialdemokraterna kan höja utgiftstaket med lika mycket som de ökade skatte-intäkterna ger. Intäkterna vill partiet använda till satsningar på grundskola, komvux, arbetsmarknadsutbildning, fler högskoleplatser, höjda barnbidrag, höjda studiebidrag, förbättrad tandvård och sjukvård. Pengarna går till grupper för varje vilka extra krona är viktig. För dem är det stor skillnad vem som styr landet.

Budgettekniskt innebär s-alternativet en rättvis omfördelning av inkomster och utgifter. S-budgeten är dock inte mer expansiv än regeringens. Budgetsaldot blir detsamma.

Det kan ifrågasättas om det är särskilt klokt att bibehålla ett överskott (eller som det kallas budgeteringsmarginal) om nära 40 miljarder när vi går in i en djup lågkonjunktur. Både s-oppositionen och regeringen verkar tycka att de pengarna kan vara bra att ha om läget skulle bli ännu värre än vad som nu kan förutses.

Dumheter att lägga pengar på hög
Det är överdrivet harhjärtat. Att invänta att läget ska bli riktigt illa innan vi vågar göra något resolut är inte klokt. Kraftfulla insatser är motiverade redan idag. Att lägga pengar på hög är bara dumt såvida man inte anser överskottsmålet i budgeten är en religiös dogm.
Till både regeringens och s-oppositionens smala lycka beslutade riksbanken på onsdagen att sänka räntan med en halv procentenhet. Beslutet berodde inte på att riksbanken erkände tidigare misstag utan tvingades fram när världens centralbanker en efter sänkt sina räntor. Men det hindrar inte att räntesänkningen kommer att vara till nytta för hårt prövade hushåll och företag.