Lissabonfördraget ett gigantiskt svek
Efter att EU-domstolen tagit ifrån arbetarna och löntagarna deras rättigheter (ogiltigförklarat kollektivavtalen) hade vi förväntat oss att socialdemokraterna och LO på allvar tagit strid mot EU, alternativtförklarat att man inte accepterar EU-domstolens utslag i Lavalärendet. Men de har i stället svikit arbetare och löntagarna på ett sätt som måste anses vara helt oförsvarligt, och de kan därmed inte längre påstå att de företräder arbetare och löntagare.
Men det är tydligen inte nog med detta svek. I höst kommer socialdemokraterna tillsammans med den borgerliga alliansen att godkänna Lissabonfördraget! Detta som i sin tur innebär ytterligare inskränkningar i löntagarnas rättigheter.
I ett försök att manipulera väljarna påstod nyligen en socialdemokratisk riksdagsledamot att man visserligen skulle godkänna Lissabonfördraget men i samband med valet till EU-parlamentet ta upp frågan om kollektivavtalen.
Detta är inget annat än att medvetet vilseleda de svenska medborgarna. När Lissabonfördraget godkänts går det heller inte att göra något åt att EU upphävt kollektivavtalens giltighet på svensk arbetsmarknad.
Det finns emellertid andra som inte kapitulerat. I såväl bland annat Danmark, Norge och Tyskland pågår nu en strid för arbetarnas rättigheter. Där har man inte lämnat walk over utan är fast beslutna att inte svika sina arbetare och löntagare.
I Tyskland har till och med delstatsregeringar tagit strid med EU för att delstaten eller kommuner ska få träffa överenskommelser med de nationella facken om upphandlig med mera. Helt i strid med EU:s regler.
Lissabonfördraget innebär också att den kommunala självstyrelsen på många områden kommer att vara ett minne blott.
Är det underligt att arbetarna lämnar facket? Om LO i stället tydligt gör klart att man inte kommer att acceptera någon som helst tafsning på kollektivavtalen skulle medlemmarna återvända i tusental.
Ska dagens socialdemokrati och LO gå till historien som de som svek och tog ifrån arbetare och löntagareden trygghet de kämpat sig till på arbetsmarknaden under hundra år?
Olle Ljungbeck
Gävle