Motverkaren har ordet

KRÖNIKA. Carl Rudbeck har med (god) lön från tankesmedjan Timbro författat en larmrapport mot alla de parasiter som livnär sig på den statliga kulturpolitiken: ”Kulturförvandling observerad”.

Andan sammanfattas vältaligt i följande utsaga:

”Ministern borde ha mod och integritet nog att berätta för dem som har smärtor, ångest eller väntar på cancerbehandling eller en ny höftled, att de får vänta tills våra vanligaste centrallyriker och mimartister har fått sitt.”

Det är kulturministern som avses. Snarare, kan man tycka, borde det vara landstingspolitiker som Filippa Reinfeldt som fick göra denna Canossavandring och förklara varför skattesänkningar är viktigare än en fungerande vård.

Löjligt skit
Men framför allt blir man upprörd å mimartisternas vägnar. Eftersom de ju är stumma och inte kan försvara sig.

Undertexten i Rudbecks analys är att mimartister ägnar sig åt löjligt skit som bara duger som hobby. Och i förlängningen att ”lekare ligge ogill”.

Jag frågar mimartisten vad han tycker.

Han ser lessen ut.

Ja, jag är svag
Men så gör han en gest som vänder upp och ner på alltsammans. Den kan översättas till:

”Ja, jag är svag och löjlig. När jag avsade mig rätten att tala blev jag precis så föraktlig som du, Carl, tycker att jag är. Men däri ligger också min kraft.

När nån betraktar min konst med empati (och inte som presumtiv kund) händer det nånting med den personen. Ett rum för ifrågasättande öppnas.

Så jag levandegör de ord i 1974 års Kulturutredning som du avskyr så: ’motverka kommersialismens negativa verkningar’.

Det där är en beskrivning av konstens roll i det kapitalistiska samhället – inte bara en kulturpolitisk klyscha.

Så urbota dumt!
Vet du vad jag tjänar på min konst? (Visste du det skulle du se ner på mig ännu mera.)

Jag jobbar med annat för att ibland kunna ta ledigt och jobba gratis med det jag egentligen vill och kan. Jag är min egen Maecenas. Så urbota dumt!

En käck check?
Du föreslår att avskaffa all kulturpolitik och istället ge varje medborgare en check på x kronor för valfri kulturkonsumtion.

Hur skulle jag som är utan språk kunna göra reklam för mig och få del av den kakan?

[Ett långsamt flin, som en soluppgång.]

Jag kommer inte att få dina pengar, bara ditt fortsatta förakt. Och det föraktet är med och finansierar min föreställning.

Förut kunde jag uppträda för skolbarn och motverka kommersialismens negativa verkningar. Det fanns kulturkonsulenter och andra såna förmedlare som du ser ner på i din rapport.

Nu har skolorna fått såna där checkar på x kronor för valfri kulturkonsumtion.

Och jag har inte en chans.

Hemma och borta
Ditt förakt för mig finansierar min föreställning, genom att göra den meningsfull. Genom att göra min språklöshet desto mera talande. Im Winde klirren die Fahnen!

Du skriver så här i slutet på din rapport:

’Det är konsten som ger våra liv relief och ger referenspunkter som får oss att känna oss mer hemma i tillvaron.’

Jag svarar, med min sista självfinansierade gest:

’Den som är hemma i tillvaron så som den ser ut är en dåre.’”

FOTNOTER
Canossavandring: Syftar på den förnedrande botgöring kung Henrik fick genomgå för att erhålla påvens förlåtelse år 1077.

"Lekare ligge ogill": Syftar på de passager i Äldre Västgötalagen som tar ifrån kringresande underhållare deras rättsliga status.

Maecenas: Rik romare som bland annat understödde bl a diktaren Petronius. Jfr "mecenat".

"Im Winde klirren die Fahnen": En diktrad från poeten Friedrich Hölderlin som betyder ungefär "vindflöjlarna skramlar tomt".