Bra vägar och järnvägar blir allt viktigare i internationell konkurrens. Samtidigt har svenska satsningar sackat efter. Men regeringens löften om mer pengar till infrastruktur stillar inte kritiken.

Häromdagen presenterades regeringens nya infrastrukturproposition, med riktlinjer för det närmaste decenniet.

Ungefär samtidigt presenterade FN:s handelsorganisation Unctad årets upplaga av World Investment Report. Där framgår att infrastrukturen spelar en allt viktigare roll i världshandeln.

Med infrastruktur menar Unctad allt från vägar till telekommunikation.

Explosiv tillväxt
Under åren 1990 till 2006 ökade världens investeringar i infrastruktur med 3.100 procent. Det allra mesta investerades av redan utvecklade länder, för att hänga med i den globala konkurrensen.

Men i denna explosion av infrastruktursatsningar har Sverige tappat mark. Många förvånades när myndigheten Nutek i våras visade att det inte bara var tillfälligt. Under flera decennier har Sverige satsat mindre än ett genomsnitt av viktiga EU-länder.
Stockholms Handelskammare lanserade begreppet ”infrastrukturskulden”, det vill säga det glapp som skapats gentemot andra EU-länder, och räknade fram att glappet de senaste 25 åren uppgått till 200 miljarder kronor.

Kritiken består
Regeringen lovar nu 46 miljarder kronor extra varje år till infrastruktur.

Men kritiken från många håll består.

Stockholms Handelskammare anser att pengarna inte räcker för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustrier är försiktigt positiv, men anser att satsningen är 7,5 miljarder kronor för liten.

"Felriktade satsningar"
Oppositionen anser att satsningarna inte bara är för små utan också felriktade.

Miljöpartiet kritiserar att regeringen anslår dubbelt så mycket till vägar som järnvägar, och kritiserar också att stöden till länstrafiken för inköp av nya tåg tas bort.

Det kritiserar också att regeringen vill senarelägga satsningar på höghastighetståg samtidigt som den vill fortsätta satsa på motorvägen Förbifart Stockholm.

Sänkt ambitionsnivå
Även vänsterpartiet vill se fler satsningar på järnvägen, medan socialdemokraterna anser att regeringens proposition inte alls är en satsning.

– Om kostnadsökningarna är lika höga som de senaste åren äter de mer än väl upp det som regeringen nu aviserar. Därmed sänker regeringen ambitionsnivån, säger Ibrahim Baylan, infrastrukturpolitisk talesman (s).

Regeringen vill marknadsanpassa banavgifterna, det vill säga hur mycket olika tågbolag måste betala för att utnyttja Banverkets spår. Enligt socialdemokraterna kommer detta att leda till högre biljettpriser.