Så påverkas du av finanskrisen

Börskraschen 1929 utlöste den stora depressionen under 1930-talet. I dag är läget ett helt annat, men visst kan jobb hotas även i Sverige. Foto: Franklin D. Roosevelt Library Public Domain

Vare sig du vill det eller inte påverkas du av finanskrisen. Men ännu är depressionen långt borta och i bästa fall blir krisen inte långvarig.
 
Efter de amerikanska bankdirektörernas missgrepp består krisen nu av en gigantisk brist på pengar, speciellt en brist på dollar.
På minst fyra sätt inverkar det direkt i människors vardag även i Sverige. Krisen påverkar oss som låntagare, sparare, skattebetalare och löntagare.

Svenska boräntor stiger
Krasst uttryckt kan man säga att de amerikanska banker som inte har några pengar går i konkurs och de banker och andra som har pengar kan ta väldigt mycket betalat för att låna ut dessa pengar, till företag eller till andra banker.

En logik som i slutänden gör att också boräntorna i Sverige går upp.

Utan tvekan finns det många villa- och bostadsrättsägare som just nu har högre utgifter än vad de drar in i lön varje månad.

En tid går det, men för bolånetagare är det viktig att krisen inte blir långvarig.

Bra att ha pengar
För den som har pengar på banken råder det omvända förhållandet. Pengar är som sagt åtråvärda och inlåningsräntorna har stigit kraftigt. Du kan i dag enkelt få fem eller sex procents ränta i vilken bank som helst.

Problemet uppkommer om bankerna helt enkelt går i konkurs för att de drabbats för hårt av krisen och inte har tillräckligt med pengar.

Lönekonton och de flesta rena inlåningskonton, alltså där du sätter in pengarna mot en viss ränta, omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Insättningsgarantin gäller till en summa av 250 000 kronor per bank.

Sparar du i aktiefonder eller fondkonton, vare sig det är direkt i fonder eller genom pensionssparande, så finns dock inga garantier alls.

Skattebetalarna får betala
Den tredje rollen där vanliga människor drabbas av krisen är som skattebetalare. Som skattebetalare riskerar du att förlora pengar i det fall finansmarknaden går så dåligt att staten måste gripa in.

När staten ger bidrag för att rädda banker är det allas vår gemensamma egendom som förbrukas.

I bästa fall ges bidragen till bankerna under förutsättning att pengar ska betalas tillbaka till staten i en eller annan form i ett senare skede.

Jobbet i fara
Den fjärde aspekten, som löntagare, kan bli den värsta.

Det är om du förlorar ditt jobb på grund av finanskrisen.

I veckan läste vi om stora varsel på Volvo. De beror på att de företag som lagt beställningar på nya lastbilar nu inte längre har råd att köpa dem eftersom de inte har råd att låna de pengar som behövs till inköpen.

Även här är det alltså bristen på pengar i bankerna som spökar.

Viktigt med kort kris
Det kan tyckas märkligt att en kris i finansbranschen kan göra att folk sägs upp i helt andra branscher, till och med i förlängningen i tjänstebranscher som frisörer eller restauranger. Förklaringen är att konsumtionen i samhället går ned när fler blir arbetslösa och till exempel klipper sig mer sällan eftersom de inte har råd.

Även här är det alltså viktigt att krisen inte blir långvarig. Om allt löser sig och räntorna sänks läggs nya beställningar och varslen behöver inte gå så långt som till uppsägning.

I det sammanhanget har det svenska sociala systemet, främst a-kassan, tidigare varit ett mycket kraftfullt instrument för att mildra krisen och motverka att den sprider sig till fler branscher. Till exempel genom att även arbetslösa har råd att klippa sig i vanliga intervall, så att frisören slipper att också bli arbetslös.

Med de neddragningar som nu skett i a-kassan kan dock spridningseffekterna av en nedgång bli större än tidigare.