S-kvinnan som gör det mest förbjudna

I Tyskland är det otänkbart – men i delstaten Hessen vill socialdemokraternas starka kvinna Andrea Ypsilanti bilda en minoritetsregering med stöd av vänsterpartiet die Linke och miljöpartiet die Grüne. Om hon lyckas kan hon tvinga socialdemokraterna att tänka om.

Med två viktiga val inom ett år befinner sig de tyska socialdemokraterna i kris. Opinionssiffrorna är de lägsta i partiets historia. Det är splittrat i synen på det konkurrerande vänsterpartiet – och har bytt partiledare fem gånger på lika många år.

De tunga valen är dels till den tyska riksdagen, förbundsdagen, dels till EU-parlamentet. Men söndagens val i den tyska delstaten Bayern var en första prövning. Som vanligt vann det mörkblå CSU, men för första gången på ett halvsekel förlorade man sin egna majoritet, vilket blev ett glädjeämne för socialdemokraterna (SPD) trots att de själva bara lyckades skrapa ihop omkring 19 procent.

Partiledaren sedan två år tillbaka, Kurt Beck, avgick för ett par veckor sedan och efterträds av Franz Münterfering. Han var ordförande från 2004 till 2006, men lämnade partitoppen för att stödja sin cancersjuka hustru. Nu återkommer han, sedan hustrun avlidit och Beck misslyckats att samla partiet och vända trenden.

Förluster till vänster
Socialdemokraternas viktigaste politiker är emellertid Frank-Walter Steinmeir, utrikesminister i koalitionen med det konservativa CDU. Han är mer populär än sitt parti och har utsetts till kanslerskandidat. Steinmeir anses vara den enda som har någon chans att slå CDU:s Angela Merkel.

Ett huvudproblem för SPD är väljarförlusterna till vänsterpartiet die Linke. Det har – opportunistiskt och skickligt – lyckats framställa socialdemokraternas politik som högerbetonad och orättvis.

SPD har tappat cirka 10 procent av väljarstödet – en minskning från ungefär 35 till runt 25 procent. Ungefär hälften har gått till die Linke, som ökat till uppåt 14 procent.

Arv som förskräcker
Huvudorsaken är arvet från socialdemokraternas tidigare starke man Gerhard Schröder, som var förbundskansler fram till valnederlaget mot Merkel 2005.

Hans program, kallat agenda 2010, innebar sociala nedskärningar för att få ned det stora budgetunderskottet. Det liknar Göran Perssons svenska budgetsanering på 1990-talet, men har varit mer långtgående och mindre framgångsrikt.

Avgående ledaren Kurt Beck står något till vänster i partiet och drev igenom en starkare betoning av rättvisefrågor vid partiets kongress i Hamburg tidigare i år. En sådan kursändring bedöms som nödvändig om SPD ska kunna stoppa väljarförlusterna till vänster. Men de som nu håller i rodret, Münterfering och Steinmeir, stod båda Schröder nära och är förknippade med hans politik.

Personstrid
Politiker till vänster i SPD vill också att partiet ska kunna stödja sig på die Linke om det behövs för att få ett regeringsunderlag. Partiledningen motsätter sig detta, både av politiska och personliga skäl.

Vänsterpartiet leds nämligen av Oskar Lafontaine, som var SPD-ordförande på 1990-talet – men hoppade av och bildade die Linke tillsammans med de reformerade kommunisterna i östra Tyskland. Ett ”förräderi”, anser dagens partitoppar. Därtill hävdar de att die Linke är för opportunistiska i inrikespolitiken och opålitliga i utrikespolitiken.

Tillspetsat
Problemet ställs nu på sin spets i en av de större delstaterna, Hessen, med landets finanscentrum Frankfurt som metropol:

Där tänker Andrea Ypsilanti,  en av flera kvinnor på väg upp i SPD, försöka peta CDU-politikern Roland Koch från makten och bilda en minoritetsregering med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet die Grüne. Koch, som bedrev en ohämmat främlingsfientlig kampanj vid vårens delstatsval, är allmänt avskydd till vänster och både die Linke och die Grüne har lovat Andrea Ypsilanti sitt stöd.

Fruktad framgång
Situationen är mardrömslik för de tyska s-topparnas Münterfering och Steinmeir. Misslyckas Ypsilanti med att störta Koch får de skulden. Och lyckas hon uppstår frågan:

Varför kan inte SPD stödja sig på die Linke på riksplanet, när det går bra i Hessen?

Karl-Olof Andersson
Skicka ett e-postbrev till redaktionen