Köpfest på kredit – lånen chockökar

Klicka för större bild.

Svenska hushåll lånar alltmer för att handla. På mindre än fem år har shoppinglånen ökat tre gånger snabbare än inkomsterna.

Sms-lånen har väckt stor uppmärksamhet för den stora mängden inkassoärenden som de ger upphov till. Men uppgången i denna smala del av lånemarknaden är bara en mindre del av en större trend.

Hushållen i Sverige finansierar allt mer av sin konsumtion med lån. Sedan 2003 har de lånen ökat med mer än 60 procent. Under samma period växte de disponibla inkomsterna – pengarna som vi får i handen efter att skatter betalats och ersättningar erhållits – med drygt 20 procent.

Blancokrediter
Detta visar LO-Tidningens genomgång av Statistiska centralbyråns statistik över finans- och lånemarknaderna. Utvecklingen får dock inte något stöd av de slumpvis utvalda personer vi frågar om shoppinglån en vanlig måndag i Karlstad.

Bakom uppgången ligger en kraftig ökning av så kallade blancokrediter, lån som ges utan krav på säkerhet.

Både banker och finansbolag lånar i dag ut mycket mer pengar på detta sätt än för fem år sedan. Dessa lån står för åtta procent av hushållens samtliga lån. Ökningen är så stark att blancolånen har behållit och stärkt sin andel av lånekakan – i en tid då kraftigt stigande bostadspriser och allt frikostigare kreditgivning gjort att hushållens bolån växt likt en ballong.

Nya aktörer
Ylva Yngveson är chef för Institutet för privatekonomi på Swedbank. Hon hävdar att flera saker ligger bakom utvecklingen. Och att avregleringen av kreditmarknaden, som gjordes 1985, förmodligen först nu har börjat få sin fulla effekt.

– På senare år har nya aktörer kommit in på marknaden. Det har ökat konkurrensen och lett till påtagligt fler och större möjligheter att låna pengar. Dessutom har lån börjat marknadsföras på ett helt annat sätt, säger hon.

– Attityderna har också förändrats. Den gamla inställningen uttryckt i devisen ”den som är satt i skuld är icke fri” har inte samma utbredning längre. Det är inget moraliskt fel med att låna, utan det är egentligen ett sätt att fördela inkomsterna över livet, fortsätter hon.

Bakvänt
I Swedbanks hushållsbarometer har andelen tillfrågade hushåll som uppger att de har lånat för konsumtion varit ganska oförändrad de senaste åren. Något som indikerar att konsumtionslånen blivit större snarare än flera. Undersökningen visar också att dessa lån är något vanligare bland barnfamiljer, i synnerhet ensamstående, än i andra grupper. 

För samhällsekonomin innebär shoppinglånen ett tidigareläggande av konsumtionen. Vi handlar i dag för pengar vi som vi förväntar oss att tjäna in framöver.

– Hushållen agerar egentligen tvärtom emot hur de borde göra. I goda tider – då det är läge att börja spara – ökar lånen. Många känner sig trygga och anser att de har råd. Det innebär att när dåliga tider kommer har hushållen lån kvar, som de då har sämre möjligheter att betala tillbaka på, säger Ylva Yngveson.