BOKMÄSSAN. Jan-Erik Wikström och Bengt Göransson är födda samma år och har samma folkrörelsebakgrund i nykterhetsrörelsen respektive frikyrkan. Och de utförde bägge två ett grundmurat gott ministerarbete som förvaltare av den svenska kulturpolitiken.

Så när de sammanstrålar för att ge Svensk Biblioteksförening goda råd blir samtalet mer en duett än en polemik. De slipper markera mot varann. Och lärdomarna är konkreta.

Den kulturpolitiska skiljelinje som tonar fram är snarare den mellan de politiker som förstått vikten av kultur, de som är likgiltiga – och så dem som är emot. De två senare kategorierna kan ju till exempel lockas att lägga ut verksamheten på privata entreprenörer som ofta nog är lycksökare.

Olika nivåer
På statlig nivå är det ett problem att utbildningspolitik och kulturpolitik skilts åt. Det ger anledning på lokal nivå för skolnämnder och skolor att slippa ifrån sitt ansvar som kulturuppfostrare.

På kommunal nivå handlar det, med Jan-Erik Wikströms ord (han är numera ordförande i Kulturnämnden i Uppsala) om att ”de goda krafterna måste samla sig för att motivera viktiga satsningar”.

Det vill säga att om vi talar om vad bibliotek är bra för så ger det resultat.

Låga förhoppningar
Seniorministrarna fick också tillfälle att visa upp sina låga förhoppningar på den kommande kulturutredningen. Inte av misstro mot utredarna, men framför allt därför att utredningsväsendet har förändrats till det sämre. Allt ska gå så fort, så utredningarna får ingen parlamentarisk förankring, vilket bäddar för dåliga beslut.

Kan man inte bara lösa de problem som uppstår efterhand? Varför måste man alltid ta ett helhetsgrepp? Så undrade de två som var med när det var bättre förr.

Yrkestips
Göransson avslutade med ett yrkestips till den nuvarande kulturmistern att det finns en risk att man nöjer sig med vad som är möjligt, att man som politiker intalar sig själv att det man får igenom är vad man vill. Men en kulturminister måste ta ut svängarna.

Medan Wikström kom med en vredgad varning för regionaliseringen inom kulturpolitiken: ”När dom inte klarar sjukvården ska landstingspolitikerna ägna sig åt annat, däribland kultur…”