Stora skillnader i arbetstid

Fransmän har de kortaste arbetsveckorna i EU. Invånarna i gamla Östeuropa har den längsta arbetstiden – bland dem som är ute i arbetslivet. Men utslaget över hela året jobbar svenskarna minst.

EU:s arbetslivsinstitut Eurofound i Dublin har jämfört av hur mycket eller lite människor arbetar i de 27 medlemsländerna plus Norge. Rapporten betonar att det är svårt att jämföra arbetstider, men att det finns tydliga trender.

I Östeuropa – men också i länder som Tyskland och Storbritannien – visar statistiken på längre arbetsveckor än i de nordiska länderna.

Men i många länder med lång arbetstid är i stället sysselsättningsgraden låg. Förklaringen är oftast att kvinnor och äldre inte alls är ute på arbetsmarknaden.

Låg sysselsättningsgrad
Bulgarer och rumäner arbetar flest timmar i veckan men har samtidigt en sysselsättningsgrad på cirka 60 procent jämfört med Danmarks 77 procent.

Arbetstiden är alltså mer jämlikt spridd över befolkningen i de nordiska länderna medan en mindre grupp arbetar väldigt mycket i Östeuropa.

Eurofounds rapport om arbetstidens utveckling visar att en hel del har hänt inom området.

Arbetstiden minskar
I de östeuropeiska länderna har kollektivavtalad arbetstid tidigare inte spelat stor roll, och den har inte avvikit från den lagreglerade. Men i länder som Tjeckien och Slovakien är nu de avtalsreglerade arbetstiderna nästan på samma nivå som genomsnittet i Västeuropa.

Under nio år, från 1999 till 2007, har den genomsnittliga veckoarbetstiden minskat nästan en timme i Västeuropa, det vill säga i de 15 gamla EU-länderna plus Norge. Från 38,6 timmar till 37,8.

43 lediga dagar om året
Svenska arbetstagare tillbringar allra minst på jobbet, tillsammans med fransmännen, visar den statistik över årsarbetstiden som också tar hänsyn till helger och semestrar.

Sverige ståtar i Eurofounds rapport med 43 lediga dagar årligen i form av helgdagar och semester, flest av alla 28 länderna i jämförelsen.

I andra änden av den listan finns Estland, Rumänien och Polen där de arbetar runt 300 timmar mer varje år.

Hälsan påverkas
Men vad säger antalet arbetstimmar om hur människor mår? Den statistiken säger ingenting om hälsoläget, anser Leif Aringer, överläkare och medicinsk expert på Arbetsmiljöverket.

– Arbetstiden i sig är inte avgörande för hälsan, säger han.

I forskningen finns inget stöd för att de som arbetar väldigt många timmar mår sämre. Man kan arbeta upp till 55 timmar i veckan om arbetat är bra. Arbetets innehåll betyder mycket mer än absoluta tiden. Därför är formell arbetstid svår att uttala sig om utifrån en hälsoaspekt, anser Leif Aringer.