Lärlingarna siktar på jobb

Undersköterskan Anita Norgren och lärlingen Sanna Fors serverar dagens lunch till Ethel Nordström i Östervåla. ”Det roligaste är när man får komma hem till någon skojig person som Ethel”, tycker Sanna Fors.

REPORTAGE Många var skoltrötta redan under grundskolan. Men genom lärlingsutbildningen har de fått en ny väg ut i yrkeslivet – och gymnasiekompetens på köpet.

– Eleverna får med sig företagskulturen. Möjligheterna är stora att få jobb när utbildningen är slut, säger Lars-Åke Larsson, lärare i Östervåla.

Sanna Fors och hennes handledare, undersköterskan Anita Norgren, tar bilen för att servera mat till pensionärerna.

För Sanna Fors är sysslorna en del i lärlingsutbildningen.

När hon inte läser teoriämnen på Heby kommuns Centrum för livslångt lärande i Östervåla, i Uppland, är hon ute i ”verkligheten” och arbetar. I hennes fall är det kommunens hemtjänst.

Snart klar
Sanna Fors är en av ett 20-tal elever som går lärlingsutbildningen som arrangeras av Heby kommun i samarbete med en rad företag. Hon är inne på sitt tredje och sista år.

Till sommaren har hon slutfört alla kurser och hoppas att hon då har behörighet för att kunna söka till sjuksköterskeprogrammet.

Tre årskurser går samtidigt som lärlingar inom gymnasiets individuella program.

Kan läsa in behörighet
Eleverna får möjligheter att läsa in de kärnämnen de inte fått godkänt betyg i under grundskolan, parallellt med att de läser gymnasieämnen för att få behörighet till högskolan.

Det sista året läser de teoriämnen som matte, engelska och svenska två dagar i veckan.

Övrigt tid går de som lärlingar på olika företag eller andra verksamheter. Ettorna och tvåorna läser bara teori en dag i veckan och är ute på företagen resten av tiden.

Var skoltrött
– Det här är jättekul. Jag var jätteskoltrött på högstadiet. Nu går det jättemycket lättare att plugga, säger Sanna Fors medan hon och Anita Norgren ringer på hemma hos pensionären Ethel Nordström.

Där möts de av ett finurligt leende. Ethel Nordström har väntat på att de ska komma och servera henne dagens lunch, som väntar på uppvärmning i mikrovågsugnen.

– Sanna är pigg och snäll, säger Ethel Nordström medan hon äter grönsakssoppan med frikadeller. 

– Det roligaste är när man får komma hem till någon skojig person som Ethel, där kan man verkligen vara sig själv, säger Sanna Fors och skrattar.

Vill bli ambulanssjuksköterska
Hon berättar att hennes högsta dröm är att bli ambulanssjuksköterska. Men när utbildningen är över siktar hon på ett jobb inom hemtjänsten.

– Hon jobbade redan i somras, säger Anita Norgren. 

Alexander Stenberg är också inne på tredje året på lärlingsprogrammet, men han har en helt annan inriktning. De dagar han inte läser teori jobbar han med bland annat svetsning på ortens industri Zetterbergs. Hans pappa arbetar på samma företag.

– Jag följde med honom många gånger när jag var liten. Jag kollade när han jobbade och var på öppet hus. Då tyckte jag att det arbete som utfördes verkade ganska intressant, säger han.

Läser på arbetsplatsen
Alexander Stenberg läser alla sina så kallade karaktärsämnen på arbetsplatsen. Betyg ska sedan sättas av hans lärare och handledare tillsammans.
 
Alexander Stenberg visar stolt runt i lokalerna.

– Jag gör olika saker hela tiden, uppgifter som jag får av min handledare. Jag har till exempel svetsat vissa grejer eftersom den robot som används inte kan göra allt, säger han.

Vanliga arbetstider
I likhet med Sanna Fors var han rejält skoltrött  under de tre sista åren i grundskolan.

Men med lärlingsutbildningen såg han en möjlighet att skaffa sig en utbildning – och samtidigt slippa lektionssalen en stor del av tiden. Och redan efter det första året hade han läst in den behörighet som krävdes för att kunna söka till ett vanligt nationellt gymnasieprogram.

Alexander Stenberg valde ändå att gå kvar. Fördelarna med lärlingsutbildningen övervägde.

– Här på företaget jobbar jag mellan klockan 07 och 16, alltså vanliga arbetstider, säger han.

Lättare att få jobb
Hans handledare David Namerius  trivs med sin uppgift, att lära ut det han kan till lärlingarna.

– De har klara fördelar här på företaget sedan när de söker jobb. Det blir lättare för dem att komma in, säger han.

Ambitionen med regeringens satsning på en gymnasial lärlingsutbildning är just att minska klyftan mellan arbetslivet och skolan.

En försöksverksamhet startar i höst. Från och med nästa läsår ska det finnas 6.000 platser på gymnasienivå. Ett antal av de elever som påbörjat sin lärlingsutbildning denna termin i Östervåla ingår i så kallade specialutformade program och deltar i denna försöksverksamhet.

IV ska skrotas
På sikt är regeringens plan att det individuella programmet (IV) helt ska skrotas – till förmån för specialutformade program som leder till en yrkesexamen. Lars Åke Larsson, lärare vid Centrum för livslångt lärande, är bekymrad över det.

– Elever som kanske inte klarat att få godkända betyg i grundskolan har kunnat få en ny chans på IV. Med det nya programmet vill man i stället fånga de elever som redan är behöriga till de vanliga nationella programmen. Vart tar de elever som inte har godkända betyg i grundskolan då vägen? frågar sig Lars-Åke Larsson.

Kollegan Maria Svärd har liknande farhågor.

– Det som varit bra tidigare är att elever med icke godkänt i betyg slåss om lärlingsplatserna på samma villkor som eleverna med MVG. Det är företagen själva som avgjort vilka elever de velat ha.&nbs
p;

Goda erfarenheter
Heby kommun har erbjudit lärlingsmöjligheter inom ramen för IV-programmet ända sedan 2006. Och Lars-Åke Larsson är nöjd med att ha mer tid för varje elev jämfört med hur det är i en vanlig klass med 30 elever.

– Vi kan vara mer med varje elev eftersom det är mindre grupper, säger han.

Maria Svärd nickar instämmande. De konstaterar att alla elever inte trivs i den vanliga gymnasieskolan.

– Här har vi möjlighet att ta dem för vad de är på ett helt annat sätt, säger Lars-Åke Larsson.

De elever som för närvarande går lärlingsutbildningar i Heby kommun återfinns inom vitt skilda branscher som rörmokeri, industriföretag och kommunal äldre- och barnomsorg.