LO:s näringspolitiska chef Irene Wennemo efterlyser en blocköverskridande överenskommelse i klimatpolitiken (LO-tidningen nummer 25). Alla skulle tjäna på en bred politisk uppslutning. Behovet av en samsyn för de internationella förhandlingarna och deras vikt som långsiktiga signaler till näringslivet.

Miljöpartiet välkomnar Wennemos uppfattning. Klimatpåverkan är en av århundrades största politiska utmaningar, en bred politisk uppslutning är näst intill en nödvändighet för att utmaningen ska kunna mötas. Energifrågorna är – som Wennemo påpekar – inte en fråga som kan överlämnas till marknaden att lösa, det krävs långsiktiga politiska beslut. Mp antar utmaningen.

Wennemo må tro att klimatberedningen var ett spel för gallerierna, eller ett ”försök att göra klimatpolitiken till en stridsfråga inför valet”, men så var det inte. Jag kan försäkra att mp tog arbetet i klimatberedningen på betydligt större allvar än så.

Klimatberedningens arbete syftade ursprungligen till att skapa den breda politiska plattform som Wennemo efterlyser. I beredningen var miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och Anders Wijkman (kd), liksom beredningens ordförande, de som gjorde de mest seriösa försöken att samla partierna. Övriga borgerliga ledamöter var inte lika pådrivande och tyvärr flyttades fokus allt mer från vårt ansvar och våra möjligheter till vad andra borde göra i andra länder.

Folkpartiet kom dragande med nya kärnkraftverk i sista minuten
Denna inställning tilläts tyvärr också styra beredningens arbete i slutskedet. När folkpartiet i beredningens sista ögonblick plötsligt förde upp frågan om nya kärnkraftverk på dagordningen stod miljöpartiet enade tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet och tog avstånd från den borgerliga majoritetens svaga slutsatser.

Klimatpolitiken är en politisk stridsfråga, inte för att vi anser att det finns ett egenvärde i detta, utan därför att det finns stora och djupgående skillnader mellan oppositionen och det borgerliga blocket. Ett samarbete med det borgerliga blocket måste i hög grad bygga på att de borgerliga partierna visar vilja eller förmåga att formulera en trovärdig miljö- och klimatpolitik.

En överenskommelse måste baseras på den verklighet vi står inför och de åtgärder som krävs, inte på en minsta gemensamma nämnare, inte minst vad gäller billig energi.

Det står långt mer grundläggande och ödesdigra saker på spel: fred, säkerhet, stabilitet, trygghet, arbetstillfällen, ekosystemens produktionsförmåga och – i slutändan – överlevnaden av välfärdssamhället.

Felaktig argumentation i energifrågan
Irene Wennemos artikel bygger tyvärr delvis på en felaktig argumentation i energifrågan. Kärnkraften och kolkraften lyfts fram som framtidshopp, medan förnybara och rena bränslen i det närmaste avfärdas som marginalföreteelser. Samma inställning fördes fram i en lördagsintervju i radions P1 häromveckan.

I själva verket är energiutvinningen från biobränslen redan i dag betydligt större i Sverige än både vattenkraft och kärnkraft, till och med nästan lika stort som båda dessa tillsammans (122 Twh år 2007). Elproduktionen från biobränslen ökar dessutom stadigt, bland annat genom att värmeverken i allt högre grad går över till kraftvärme som ger både el och värme. Redan 2010 beräknar Energimyndigheten att biobränslebaserad kraftvärme producerar 17,5 Twh, vilket motsvarar ungefär det dubbla av vad kärnkraften i Barsebäckverken producerade när de var i drift.

Vindkraften blir allt effektivare
Vindkraftens effektivitet och potential har de senaste åren ökat kraftfullt. En stor satsning på vindkraft och effektivisering kan därför ge många nya jobb samtidigt som vi garanterar en god tillgång till energi till svenska hushåll och svensk industri. Energimyndigheten säger nu också att vi de närmaste åren är på väg mot ett betydande överskott av el, inte någon brist som Wennemo oroar sig för.

Effektiviseringar är den energiåtgärd som alla initierade framhåller som den med störst potential nämns överhuvudtaget inte av Wennemo. Genom effektiviseringar kan mycket stora energimängder sparas. Energieffektivare transporter, industrier och bostäder är ofta de mest kostnadseffektiva vägarna för att bygga om Sverige och samtidigt gör det oss mindre beroende av osäkra globala energimarknader.

Allvarligast är emellertid Wennemos bristande engagemang för att se möjligheterna med en hållbar utveckling. Liksom av Svenskt Näringsliv och den borgerliga regeringen utmålas ansvarstagande klimat- och energipolitik som en hotbild. Det är inte en trovärdig analys eller rimlig hållning.

Miljö- och klimatdriven utveckling ger nya jobb i Sverige
Särskilt inte i ett läge när vi vet att miljötekniksatsningar samt miljö- och klimatdriven utveckling i de svenska företagen växer snabbt, vilket starkt bidrar till fler jobb och ökad välfärd i Sverige.

Peter Eriksson
Språkrör för Miljöpartiet de Gröna
Skicka ett e-postbrev till debattredaktören

Irene Wennemo: ”Gör upp om energin över blockgränserna” (LO-Tidningen nummer 25).