Den danska lösningen är elegant och enkel. Den skyddar kollektivavtalsmodellen. Sverige kan hitta likartad lösning, enligt professor Birgitta Nyström.

I Lavalutredningen brottas Claes Stråth för närvarande med hur svensk lagstiftning ska anpassas till EU-rätten. EU:s domstol gjorde tummen ner för Byggnads avtal där ingen minimilön finns angiven och för lex Britannia som anses diskriminerande.
Birgitta Nyström, professor i civilrätt (efter årsskiftet professor i arbetsrätt) vid Lunds universitet, ser den danska lösningen på följderna av Lavaldomen som den bästa tänkbara.

Danskt förslag
Den danska utredningen har lämnat ett förslag som arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen, fack och arbetsgivare är nöjda med. I det hänvisas företag som är tillfälligt i ett annat EU-land till det bäst täckande kollektivavtalet och dess minimilöner.

– Det skulle vara käckt om två små länder med likartad modell hittar en likartad lösning, säger Birgitta Nyström.

Men går det att göra som danskarna?

– Absolut. I Lavaldomen finns ingenting som säger att kollektivavtal inte kan användas. Tvärtom. Och om EU har något att invända, ja då får det väl bli en ny dom.

Hon betonar att det är det mest representativa avtalet i en bransch som gäller och de villkor som överensstämmer med den hårda kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv.

Men i både Danmark och Sverige saknar många företag kollektivavtal. I den privata sektorn i Danmark kan det vara 40 procent.

Går det ändå att hänvisa till lönen i avtalen?

– I Lavaldomen finns ingenting om att avtalen ska täcka hundra procent av företagen. Det är det mest tillämpliga som avses. Annars skulle det framgå av den utförliga Lavaldomen som försökt täppa till alla kryphål, säger hon.

När det gäller lösningen på domstolens utskåpning av lex Britannia, som ger facken rätt att undantränga utländska avtal men inte svenska, har hon en klar uppfattning.

Undanträngning
Hennes förslag är en lagregel som säger att facken får undantränga avtal med avsevärt lägre villkor än de som är normala i branschen.

Om lex Britannia tas bort helt, som Svenskt Näringsliv driver, kommer avtal inom sjöfarten från länder som Filippinerna åter att spöka.

– Det tycker jag är skäl för att någon form av reglering ska finnas kvar, säger hon.