Finland ska sänka skatten – och regeringen vill minska den med lika många procent för alla. Kritiken är hård från vänstern.

Tonläget i den finska debatten är ovanligt hög sedan finansdepartementet presenterade sitt budgetförslag för nästa år.

Socialdemokraterna och vänsterförbundet hävdar att den borgerliga regeringens politik är socialt orättvist och dessutom fel utformad för att möta den nedgående konjunkturens utmaningar.

Tyngdpunkten i förslaget om sänkta skatter har skapat oenighet även inom regeringen: De gröna vill ha en politik som gynnar låg- och medelinkomsttagare mer än förslaget med procentuellt lika stora skattesänkningarna i alla inkomstgrupper.

Vidgade klyftor
Finansens förslag skulle ge 7.500 kronor mer i plånboken till en höginkomsttagare med årsinkomst på 500.000 kronor, medan den som tjänar 200.000 skulle få nöja sig med 2.000 kronor mer.

Skattesänkningarna skulle därmed ytterligare vidga klassklyftorna, som i Finland har ökat konstant sedan mitten av 1990-talet. Oppositionen anser att sänkningar som gynnar höginkomsttagarna inte är bra för att få fart på ekonomin och efterlyser i stället åtgärder som förstärker låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft.

Den konstaterar att den senaste tidens prisstegringar på mat och olja hårdast har drabbat barnfamiljer, studerande, arbetslösa och övriga grupper med små eller obefintliga marginaler.

Skatteparadis
Socialdemokraternas nya ordförande Jutta Urpilainen hävdar att de fattigaste inte har någon glädje alls av de skattesänkningar som regeringen planerar, eftersom personer med mycket låga inkomster inte betalar något statligt skatt.

Enligt henne skulle en höjning av grundavdraget i kommunalskatten däremot gynna de sämst bemedlade finländarna oberoende hur de får sina inkomster.

Tarja Filatov, ordförande i socialdemokraternas riksdagsgrupp, har ytterligare eldat på debatten genom att hävda att den borgerliga regeringen håller på att bygga om Finland till ett skatteparadis för de rika.

Socialdemokraternas retorik är därmed en helt annan än åren 1995 och 2006. Då satt partiet med i olika regeringar som baserade sin politik på tanken att de ökade klyftorna är ett pris man måste vara beredd att betala för tillväxtens skull.

Snedvridning
Men den hårdaste kritiken mot Finlands skattepolitik har dock levererats av Nokias tidigare vd Kalle Isokallio i en intervju i Hufvudstadsbladet.

Han hävdar att Finlands skattesystem gynnar dem som har stor förmögenhet. Det grundläggande felet i systemet är, enligt honom, att kapital beskattas lindringare än arbete. Och detta innebär att lättja belönas mer än arbete. Isokallio anser att detta har snedvridit hela samhällssystemet.

”Varför ska den som inte gör någonting alls utan bara lyfter dividend på sina aktier betala 28 procent i skatt medan den som arbetar hårt och förtjänar lika mycket betalar 40 procent eller mer i skatt?” undrar Kalle Isokallio.

 
FAKTA: Ökade klyftor
Beskattningen av kapital- respektive förvärvsinkomster skiljdes åt i Finland 1993.
Sedan dess har inkomstklyftorna ökat explosionsartat: Från 1990 till 2004 ökade den rikaste procenten av Finlands hushåll sina disponibla inkomster med 172 procent. Under samma period ökade medelinkomsttagarnas med 20 procent. De 500 000 fattigaste finländare fick nöja sig med 0,6 procents standardökning.
källa: Matti Tuomala, professor i nationalekonomi vid Tammerfors universitet

Markku Vuorio
Skicka ett e-postbrev till redaktionen