Om bara ett fåtal decennier kan 200.000 människor årligen flytta till Sverige – dubbelt så många som föds i landet varje år. Då gäller det att ta till vara den inflyttande kompetensen hos de 20- till 30-åringar som utgör den allra största delen av invandrarna.

– En stor del av vår framtida vårdpersonal är unga människor som växer upp i Afrika i dag. Vi behöver skapa nya ramar och avtal så migrationen kan ske i anständiga former, säger Bo Malmberg, professor vid Stockholms universitet och forskningsledare för Institutet för framtidsstudier.

Rapporten Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld, som presenterades i dag, onsdag, är den 18:e i raden av regeringens globaliseringsråds underlagsrapporter. Den ger en översikt över forskningen på migrationsområdet och mynnar ut i rekommendationer till landets makthavare.

Starkt fack
Ur facklig synvinkel är rapporten entydig. Utan en stark facklig rörelse i Sverige kommer vi inte att lyckas med migrationsutmaningen.

– Vissa talar om en uppmjukning av kollektivavtalen, men min syn är snarare att det krävs ännu starkare avtal, sa Bo Malmberg när rapporten presenterades.

I rapporten pekas Afrika söder om Sahara ut som en av framtidens viktigaste utvandringsregion. Där har inte fallande födelsetal slagit igenom som i många andra utvandringsregioner. Växande årskullar skapar en trängsel på arbetsmarknaden som gör det svårt att hitta jobb i det egna landet och människor söker lyckan utomlands.

Utbildning på plats
Rapportförfattarna ger förslag om utbildningssatsningar i de länder där vi kan förvänta oss stora flyktingströmmar.

”Om morgondagens migranter från Afrika är välutbildade blir det lättare för europeiska företag att hitta kompetent personal”, skriver forskarna Charlotta Hedberg och Bo Malmberg i rapporten.

Viktiga delar i ett sådant samarbete kan vara att Sverige hjälper till att bygga upp utbildningar som ger kompetenser som efterfrågas i invandringsländer.