För några år sedan spekulerade hjärnforskaren Annica Dahlström om att det kunde finnas ett negativt samband mellan storleken på flickors bröst och deras förmågor i matte.

Man kan tycka att det borde diskvalificera henne från vidare deltagande i den offentliga debatten om manligt och kvinnligt men jag hörde henne bli intervjuad i radio senast i somras.

Som väl är finns det forskare som inte nöjer sig med spekulationer och gissningar utan tittar på den faktiska verkligheten. Ett antal italienska och amerikanska forskare har studerat resultaten i de internationella testerna som kallas PISA, där femtonåringar över hela världen prövas i bland annat matte.

Självuppfyllande
Det visade sig visserligen att pojkar överlag var duktigare på matematik men att skillnaderna minskade ju mer jämställda länderna var. I Sverige och Norge var flickorna lika duktiga och på Island till och med duktigare. Detta trots att förväntningar lätt blir självuppfyllande och att tron att pojkar är duktigare på matte lever även i Sverige.

Att idén lever kvar kan möjligen ha något att göra med att matematik är ett av de skolämnen som har högst status och att vi undermedvetet därför gör det till en manlig domän.

Som det nu ser ut är flickor som genomsnitt betydligt duktigare i skolan än pojkar som genomsnitt, om man med duktig menar att få höga betyg.

Mansroll under lupp
Skillnaderna är så markanta att regeringen beslutat att avsätta pengar för forskning kring orsakerna och det har talats om att pojkar missgynnas av skolan och att mansrollen skulle ha negativ inverkan.

Det man borde börja med att fråga sig är om det verkligen är eftersträvansvärt att pojkarna blir mer som flickorna.

För det första är bra betyg och höga poäng på prov kanske inga bra mått på framgång – utan snarare bara tecken på en hög förmåga till anpassning till skolans förväntningar och normer (något man troligen har ganska liten nytta av senare i livet).

För det andra mår unga flickor enligt olika undersökningar oerhört mycket sämre än unga pojkar. 2005 svarade 30 procent av flickorna mellan 16 och 24 att de hade besvär av oro, ängslan och ångest och sedan 1980 har antalet flickor som sjukhusvårdas för depression ökat åtta gånger (pojkars psykiska ohälsa ökar också men ligger långt under flickornas). En enkät visade att majoriteten av de unga menade att det de främst blev stressade av var skolan.

Human institution
Det som behövs nu är inte mer biologistiskt flum utan konkreta förslag på hur vi kan minska könsrollsförväntningarna i skolan och hur vi kan göra skolan till en mer human institution som får flickor såväl som pojkar att både bli duktiga på matematik och må bra. Ett lärarlyft på de här områdena hade varit bra men något sådant lär inte komma under nuvarande regering. 

Eva-Lotta Hultén
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktionen