Svårare att hantera arbetslösheten

Den tidigare så glödheta arbetsmarknaden svalnar allt snabbare och allt mer påtagligt. Snart sagt alla branscher bromsar in och efterfrågan på arbetskraft dämpas rakt över arbetsmarknaden.

Nu liksom tidigare är det de med svagast utbildning i bagaget tillsammans med funktionshindrade som snabbast och mest påtagligt känner av den skärpta konkurrensen på arbetsmarknaden när efterfrågan viker.

Den tydligaste indikatorn på vartåt det bär är varslen om uppsägning som allt sedan början  av året ökat och hittills i år är 60 procent fler än under motsvarande period förra året. Och hösten förutspås bli dystrare ut än de redan rapporterade siffrorna.

Sämre rustade
Effekterna av regeringens förändringar i a-kassan och införandet av en bortre parentes för ersättningen hotar att slå igenom för allt fler och då späds arbetslösheten på.

Med en  kraftigt nedrustad arbetsmarknadspolitik ter sig framtiden därför dyster för alla dem som behöver stöd och hjälp för att rusta sig för framtiden och de nya jobb som förr eller senare kan komma i fråga.

Färre verktyg
Traditionellt har arbetsmarknadspolitiken, när den fungerat som bäst, varit kontracyklisk och inneburit omfattande utbildningssatsningar och olika insatser när konjunkturen vänt nedåt för att omvänt krympa när efterfrågan börjar stiga.

Nu finns färre verktyg kvar i en hårt slimmad Arbetsförmedling. Och samtidigt har reglerna för att få ersättning skärpts, nivån på ersättningarna sänkts och den tid som ersättningen kan uppbäras fått ett bortre parentestecken.

Vad alla arbetslösa ska göra som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin när de maximala 300 respektive 450 ersättningsdagarna löper ut i vinter och under nästa år är emellertid fortsatt oklart.

Att det ska vara en ”varaktig samhällsnyttig sysselsättning” är det enda regeringen meddelat. Men vad det är och hur det ska gå till och under vilka villkor samhällsnyttan ska produceras är höljt i dunkel, åtminstone fram till höstbudgeten presenteras.

Kritiken i retur
Regeringens förhoppningar om att undvika snabbt stigande arbetslöshetssiffror, en stagnerande sysselsättningsutveckling och en ekonomi som står och stampar verkar vara att fortsätta sänka skatter för både enskilda och arbetsgivare.

Men nedgången i konjunkturen verkar vara av en omfattning som skattejusteringar svårligen förmår ändra. I dagsläget finns ingenting som talar för en snar vändning i konjunkturen och  ny fart på tillväxten.

De anklagelser för underlåtenhetssynder och oförmåga i arbetsmarknadspolitiken som alliansregeringens företrädare riktade mot den förra regeringen kan därför komma i retur – snabbare och hårdare än någon alliansföreträdare kunnat ana.

Läs också: artikeln "Dystrare tider på arbetsmarknaden" 2008-08-15