Miljontals jobb skulle gå förlorade om utvecklingsländerna hade gått med på förslagen, anser facken i flera utvecklingsländer. LO-Tidningen har samlat fackliga reaktioner på de kollapsade förhandlingarna om ett nytt världsavtal om frihandel.

– Frihandel innebär hårdare konkurrens och att också bra jobb slås ut. Samtidigt är frihandel en möjlighet till bättre ekonomisk utveckling än skyddstullar som hindrar ny teknik, nya företag och nya produkter, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson.

– Men det är lätt att förstå motståndarnas argument. Fattiga arbetare och bönder erbjuds ingen trygghet med frihandeln. Och ett jobb är ett jobb – även om det är till en usel lön. Alternativet att bli arbetslös är mycket värre.

Rika och fattiga
Målet med de intensiva förhandlingarna i Genève under nio dagar i slutet av juli, i den så kallade Doharundan, var en liberalisering av handel med jordbruks- och industrivaror. Frihandelsorganisationen WTO misslyckades dock med att få ihop den rika delen av världen med den fattiga.

Sänkta tullar och mer av frihandel skulle främst gynna utvecklingsländerna, betonade EU:s handelskommissionär Peter Mandelson och Sveriges handelsminister Ewa Björling.

Många ideella organisationer och internationella fack anser däremot att fattiga länder skulle bli förlorarna med förslagen till nytt avtal, och de gråter inte över sammanbrottet.

För en grupp utvecklingsländer, kallad G33, var det viktigt att kunna skydda de mest utsatta lantbrukarna. Deras förslag gick ut på att få tillåtelse att höja tullavgifterna tillfälligt vid kraftigt ökad import – för att skydda sina egna jordbruk.

Obalansen kvar
Motsättningarna är stora mellan USA på ena sidan samt ledande utvecklingsländer som Kina och Indien på den andra.  Kina anklagade rika länder för att skydda sina jordbruk samtidigt som de krävde att utvecklingsländerna skulle sänka sina tullavgifter på industrivaror och liberalisera sina finansmarknader.

– Även om många framsteg gjorts kvarstår en obalans mellan rika och fattiga delar av världen, säger Guy Ryder, den internationella fackliga organisationen ITUC:s generalsekreterare.

ITUC anser att det främst är kravet på att sänka tullavgifterna på industriprodukter som skulle skapa arbetslöshet i utvecklingsländerna.

Facken lobbade
Fackliga representanter från Brasilien, Sydafrika, Venezuela, Egypten, Indien var i Genève under förhandlingarna för att lobba mot att deras regeringar skulle gå med på att sänka tullavgifterna på industrivaror.

”När Brasilien gjorde motsvarande tullsänkning försvann 1,3 miljoner jobb”, varnade Felipe Saboya från det fackliga institutet Observatorio Social i Brasilien.

– Vi underskattar hur hård konkurrensen är mellan utvecklingsländer som med lägre och lägre löner försöker dra till sig investeringar, säger Dan Andersson.

Klimatet tyngre
Samtidigt anser han att argumentet mot frihandel mer och mer kommer att handla om förbrukningen av energi när livsmedelsprodukter fraktas hit och dit över världen.

– Hotet mot klimatet som transporterna innebär är den verkliga utmaningen. Då väger de fattiga arbetarnas och böndernas argument mot frihandel inte lika starkt, säger Dan Andersson.

FAKTA: 97 procent av handeln
Världshandelsorganisationen (WTO), med säte i Genève i Schweiz, bildades 1995 för att administrera internationella handelsavtal. WTO har 153 medlemsstater sedan Kap Verde blev medlem i juli i år. Tillsammans står de för drygt 97 procent av världshandeln. Sverige är medlem, men EU-kommissionen står för förhandlingarna.
De samtal som kollapsat förs inom ramen för Doharundan. Den syftar till att skapa globalt frihandelsavtal för jordbruks- och industriprodukter samt för tjänster. Samtalen inleddes redan 2001 och förs på övertid. Nu är framtiden för ett nytt frihandelsavtal oviss.