Arbetsgivarna protesterar mot ett starkare integritetsskydd på jobben. De hävdar att en statlig utredning överväger lagändringar som allvarligt skulle inkräkta på arbetsledningsrätten.

Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet tillsattes 2006 av arbetslivsminister Hans Karlsson i den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Men den borgerliga regeringen har vid två tillfällen förlängt utredningstiden utan att ändra något i sak i direktiven.

Den ska föreslå hur lagen kan ändras för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet. Det kan handla om allt från urinprovstagning av anställda till koll i brottsregistret när någon söker jobb.

Drogtester och e-post
Utredningen ska göra klart både när och hur en arbetsgivare ska få kontrollera arbetstagare och arbetssökande samt hur den information som kontrollen ger får behandlas.

Förslaget ska slå fast när en arbetsgivare får begära att anställda ska göra hälso- och drogtester, i vilket sammanhang e-post och internetbruk får kontrolleras samt vad som ska krävas för att få begära att se utdrag ur belastningsregistret.

Utredaren ska också överväga om det krävs mer lagstiftning kring kameraövervakning och telefonavlyssning på jobbet.

Samfälld protest
Trots att utredningen inte ska presentera sitt förslag förrän till nyår väljer arbetsgivarna att agera i sommar.

Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting protesterar i en gemensam skrivelse. De vänder sig emot en generell reglering av arbetsgivarens möjligheter att kontrollera och övervaka anställda. De vill inte ha en lag som – utöver vissa specificerade situationer som exempelvis drogtester – mer övergripande styr när och hur kontroll- och övervakningsåtgärder får användas.

Inkräktar på ledningen
En sådan generell reglering skulle allvarligt inkräkta på arbetsledningsrätten hävdar de:

”Flertalet arbetsledningsbeslut kan på ett eller annat sätt anses innefatta en kontrollåtgärd. Väldigt många arbetsledningsbeslut, vilka hittills i allt väsentligt varit förbehållna arbetsgivarens slutliga bedömning, skulle därmed kunna komma att överprövas rättsligt utifrån en integritetsaspekt. En grundläggande förutsättning för spelreglerna på arbetsmarknaden skulle rubbas”.

Detta är inte acceptabelt, hävdar Jan-Peter Duker, Svenskt Näringsliv, Agneta Jöhnk, Sveriges Kommuner och Landsting, och Göran Ekström, Arbetsgivarverket, som undertecknat skrivelsen.

– Vi kan inte godta en generell rätt att pröva arbetsledning, säger Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner i en kommentar.

Diskuterar än
Regeringens integritetsutredare Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen, har inte sett arbetsgivarnas skrivelse och kan därför inte kommentera den:

– Men det normala är ju att man ger sin mening till känna när ett förslag är klart, och går ut på remiss.

Där är utredningen inte ännu. Tvärtom har den alltså begärt, och fått, mer tid för sitt arbete.

– Vi är nu inne i en process där vi diskuterar många olika förslag. En generell reglering finns med i diskussionen, men det finns problem med detta, och vi har inte tagit ställning till något förslag ännu, säger Cathrine Lilja Hansson.

FAKTA: Samråd före förslag
Utredaren Cathrine Lilja Hansson ska samråda med bland andra arbetsmarknadens parter och Rikspolisstyrelsen innan hon lämnar sitt förslag.
I uppdraget finns ingen uppmaning att ifrågasätta kravet att den som ska börja jobba i skolor, barnomsorg eller på vårdhem för barn ska visa ett utdrag ur belastningsregistret som bevisar att han eller hon inte har dömts för sexbrott eller andra grova våldsbrott.

Ladda ner: utredningens direktiv

Hans Olof Wiklund
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen