Rehabiliteringskedjan innehåller ingen rehabilitering och ställer på tok för stora krav på den enskilde. Den kommer lämna människor i utanförskap, menar förbundsjurister från LO-TCO Rättsskydd.

Regeringens nya rehabiliteringskedja fick massiv kritik under ett seminarium om den nya reformen. Kritiken kom från LO-TCO Rättskydds Julia Pietrek och Jimmie Söndergaard. Båda förbundsjurister.

– Det konstiga är att rehabiliteringskedjan inte innehåller någon rehabilitering. Eller rättare sagt att, risken är oerhört stor att den som är sjuk inte får någon hjälp av sin arbetsgivare. Detta trots att reformen kräver det ansvaret från arbetsgivaren, sa Jimmie Söndergaard.

Han menar att reglerna som säger att det efter 90 dagars sjukskrivning ska öppnas för att se över arbetsförmågan för andra arbetsuppgifter inom företaget gör att många arbetsgivare kan strunta helt i att rehabilitera.

– 90 dagar är kort tid. Redan i dag vet vi att sjukvården inte klarar vårdgarantin. Att få tid hos specialister kan ta betydligt längre tid än det här kravet. Jag ser stora risker att människor pressas ut från sina arbeten, sa Jimmie Söndergaard.

Tvister väntar
De två förbundsjuristerna menar att reformen helt saknar arbetslivsinriktningen och ser mängder av tvister i framtiden.

– Reformen talar om att det ska finnas tydliga diagnoser för att skjuta upp prövningen av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Jag ser svårigheter att ge just dessa tydliga diagnoser. Vem bestämmer vad som är tydligt? Om en person inte kan jobba för att den har ont, utan att specifikt kunna peka ut var det onda sitter. Hur blir det då? Jag känner till människor som har en sådan svår allmän värk att det inte går att jobba. Jag ser tvister framför oss, sa Julia Pietrek.

Reformen har också fått kritik efter att Försäkringskassan har meddelat vad som är synnerliga skäl för att för att få sjukpenning på 80%-nivå i obegränsat antal dagar.

Praxis tar tid
– Det var deras tolkning att personen nästan ska vara döende för att få dessa. Det kommer att ta tid att se över vad som är mycket allvarliga sjukdomar. Några exempel som lämnats är tumörer, ALS eller väntan på transplantation. Men jag tror att det kommer ta ett tag att få fram praxis.

Vad händer med alla dem som ifrågasätts under dessa prövningar? Ja, om de har tur så får de försörjningsstöd! För samtidigt så är det också tuffare att få a-kassa och många sjuka har inget rätt till den ersättningen, sa Jimmie Söndergaard.

Reformen innehåller flera krav på att den enskilde ska ta initiativ för att rehabiliteras. Reformens andemening är att det är bra att den sjuke tar initiativ till vad som kan göras för honom eller henne.

Orimligt ansvar
– Jag tror säkert att det finns bra saker med att du som sjuk blir aktiv i din väg att komma tillbaka. Men jag tycker att det är orimligt att det är den sjuke som har ansvaret att se till att få in utlåtande från arbetsgivaren om det går att omplaceras. Så blir det nu. Försäkringskassan kan begära detta. Och om inte den enskilde uppfyller detta krav så kan man bli av med ersättningen eller få den sänkt. Det här ska du alltså hålla på med när du är sjuk, sa Jimmie Söndergaard.

Eftersom reglerna började gälla 1 juli så vet inte rättskyddet så mycket om effekterna ännu.

– Men vi förbereder oss på mycket arbete. Den gamla lagstiftningen var inte bra. Men vi ser flera risker att det kommer bli många människor som hamnar utanför, sa Julia Pietrek.