– Utförsäljningarna av statliga företag skapar otrygga medarbetare och ett otryggt samhälle. Det varnade SEKO:s ordförande Janne Rudén för i en debatt i Almedalen.

I våras inledde SEKO sin kampanj ”Vi har ett bättre förslag – Svenska modellen 2.0”. En informationskampanj som i korthet handlade om hur den svenska modellen kan utvecklas. Det var också temat för en diskussion under Almedalsveckan. Vad ska vara statligt ägt och vad ska inte ha statligt ägande var frågan. Med i panelen fanns politiker, journalister och facket.

– När de allmänna kommunikationerna inte fungerar så ifrågasätts våra medlemmar. När telenätet inte fungerar, när posten inte kommer. I dag är det svårt för oss att ens kunna svara. Utförsäljningen av statliga företag skapar en osäkerhet för alla. Allmänheten och våra medlemmar, sa Janne Rudén, förbundsordförande i SEKO.

Vänsterkritik
Vänsterpartiets Lars Ohly riktade inte helt oväntat kritik mot regeringens försäljningar av statligt ägda företag.

– Det är förstås en ideologisk fråga. Funktioner som är viktiga för samhället måste ägas aktivt av staten. Alla har rätt till post, teleförbindelser eller transporter. Det är inte meningen att staten bara ska sköta delar som är olönsamma. Som exempelvis att dela ut posten på landsbygden. Det är omoraliskt med en sådan ordning, sa han.

– Det finns människor i Småland som ännu inte har fått tillbaka telefonförbindelsen efter stormen Gudrun, sa Thomas Eneroth, näringspolitisk talesman för socialdemokraterna. Telia hänvisar till att det är andra företag som står för det. Det är inte rimligt att staten inte kan ge alla medborgare den service som krävs.

Ideologi
Per Bill från moderaterna instämde i att det handlar om ideologi. Men hans slutsats är en annan.

– Staten ska i de allra flesta fallen inte driva företag. Skälen är flera. Dels handlar det om en ojämn konkurrenssituation. Men jag menar också att politiker inte vet hur pengarna förvaltas på bästa sätt. Företagen blir inte så effektiva som de borde vara. Därför är det viktigt att sälja ut en del av statens verksamhet. Det är det grundläggande. Sen finns det alltid verksamhet som det inte finns någon lönsamhet i att sälja ut. SAS är ett sådant exempel, sa han.

Enligt debattledaren Bertil Jacobsson så var SEKO när försäljningarna inleddes under socialdemokraterna och Björn Rosengren inte alls negativa till trenden. Förbundet har svängt.

– Det har vi gjort och återigen beror det på de konsekvenser som jag har sett att det fått för våra medlemmar. Det finns en otrygghet som sprider sig, sa Janne Rudén.

Självkritik
Per Bill var samtidigt lite självkritisk.

– Jag tycker inte att det finns något självändamål i försäljningarna. Jag tycker att det är viktigt att det finns stöd när vi säljer. Är
70-80 procent av befolkningen för så är det väl motiverat. Det jag vill säga är att det måste gå att motivera varför ett företag säljs ut.

Barbro Hedwall från Dagens Nyheter sköt in sig på just detta.

– Om inte folk förstår varför man inte får post när man bor på landet, om folk får betala dyrt för telefon när man bor i glesbygd. Då fungerar inte utförsäljningen. Det finns inget stöd. Då borde regeringen fundera en gång till, sa hon.

– Samhällsservicen måste finnas för alla. Utförsäljningen av statliga företag har skapat problem på den punkten. Alla får inte den service de ska ha. Det kan inte fortsätta så, sa Janne Rudén.