Allt fler arbetsgivare kräver att få veta om du förekommer i brottsregistret. Antalet begärda utdrag ur registret ökar dramatiskt för varje år, enligt Rikspolisstyrelsen. Men när myndigheten är orolig för att den personliga integriteten hotas är facken kluvna.

– Trenden är klar. Det kommer in fler och fler förfrågningar om utdrag ur belastningsregistret. Det är också fler och fler arbetsgivare som ringer och frågar vad som gäller, säger Kjell-Göran Hansi, handläggare på Rikspolisstyrelsens serviceenhet.

För tio år sedan lämnade Rikspolisstyrelsen ut cirka 6 000 utdrag under ett år. Förra året begärde i runda tal 100.000 personer ut utdrag om sig själva. Plus ungefär lika många som sökte jobb i skolor eller barnomsorg.

15 procent fler varje år
Enligt statistik som Rikspolisstyrelsen har tagit fram åt LO-Tidningen har antalet begärda utdrag ur belastningsregistret till enskilda personer ökat med 15 procent årligen under lång tid.

”Anledningen till ökningen har aldrig utretts formellt. Men vår bedömning är dock att den kan härledas till en förändrad attityd på arbetsmarknaden beträffande behovet av kontroll och säkerhet”, skriver handläggare Peter Jäger i en kommentar till LO-Tidningen.

Arbetsgivare kräver alltså utdrag ur brottsregistret innan de anställer, men begär också in uppgifter ur kronofogdens register över betalningsanmärkningar. LO-Tidningen skickade några frågor till de 15 förbunden i LO om den ökade registerkontrollen. Elva förbund har svarat, och några levererar hård kritik mot kontrollerna.

– När ID 06 (identifikationssystem för den som vistas på en byggarbetsplats) kom så stod alla och applåderade. Syftet är väl gott. Man vill komma åt svartarbete. Men med det systemet kan arbetsgivarna lagra precis vad de  vill om dig som individ. En arbetslös som söker jobb har bara att skriva på för att få sitt id-kort till byggena. Vem kan vägra att gå med på det? frågar sig Göran Söderlund från Elektrikerförbundet.

Elektrikerna kritiska
Han är mycket kritisk till andra fackförbund, och tycker att de inte agerar i integritetsfrågor. Politiker är precis lika flata, tycker han.

– Elektrikerförbundets enda bundsförvant verkar vara justitieminister Beatrice Ask. Vi är oroade av olika skäl. Men det handlar ändå om människors integritet, säger Göran Söderlund.

– Därför är det oroande att ett så pass stort förbund som Kommunal inte är berett att diskutera frågorna. Det är häpnadsväckande att facket applåderar när arbetsgivare får rätt att kräva utdrag ur brottsregister. Jag tror inte att man kommer åt pedofiler på det här viset, många är av dem aldrig straffade.

Hotell- och restaurangfackets Mats Hansson instämmer i mycket av Göran Söderlunds kritik.

– Det finns säkerhetsklassade arbeten där jag förstår att det är viktigt att det finns en viss kontroll av vem man anställer. Men det är konstigt att vanliga arbeten ska ha dessa kontroller. Vi märker att det blir allt vanligare att arbetsgivare tar ut svängarna. Snart är det bara egna företagare som kan finnas i belastningsregistret, säger han.

Godtyckliga kontroller
Han berättar att förbundet funderar på att driva två fall vidare rättsligt. Vad de handlar om vill han inte berätta om.

– Men det har att göra med arbetsgivares godtyckliga kontroll av människor som de har haft på anställningsintervjuer, säger han.
Rikspolisstyrelsens Kjell-Göran Hansi berättar att många företag inte vet vad som gäller.

– Inom barnomsorg och en del andra yrken som handlar om kontakter med barn och ungdomar finns en laglig möjlighet att begära utdrag. Men jag har stött på företag och kommuner som har velat ha utdrag ur brottsregistret för redan anställd personal. Känslan är att detta missbrukas en hel del, säger han.

”För de flesta är en utdragsbegä- ran inget problem men för dem som är med i registret kan det orsaka stora problem”, skriver Peter Jäger.

Att kraven på registerutdrag ökar i kommunerna bekräftar Kommunals andre vice ordförande Håkan Pettersson i viss mån:

– Av de rapporter vi får in tycks vissa av dessa saker bli vanligare även inom våra avtalsområden, främst registerkontroll och drogtester. Vi följer utvecklingen noga och har bland annat tagit upp frågan i LO:s råd för avtalsfrågor. Det är viktigt att få en samsyn på hanteringen, säger han.

Okunskapen stor
Men många av förbundens ansvariga för integritetsfrågor känner inte till att det skulle bli allt vanligare med registerkontroller inför anställningar.

– Kan inte påminna mig något fall så här långt. Men det kanske pågår utan vår vetskap. Vår allmänna inställning är att man anställs för att utföra ett arbete. Lämpligheten bygger inte på om du tidigare haft svårt att klara din ekonomi. Vi anser att någon som har dömts och avtjänat sitt straff inte ska straffas ytterligare genom att inte vara anställningsbar, säger Mattias Pettersson på Grafiska.

Enligt Peter Jäger visar årets siffror en ytterligare ökad användning av utdrag ur belastningsregistret inom arbetslivet.

FAKTA: Brottsregistret
Polisens belastningsregister kallas ofta brottsregistret. Det innehåller uppgifter om penning- och dagsböter, villkorlig dom, skyddstillsyn, vård inom socialtjänsten, åtalsunderlåtelse, besöksförbud, utlämning, fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatrisk vård. De flesta uppgifter tas bort tio år efter att straffet har avtjänats. Böter tas bort efter fem år.
Sedan 2001 måste den som ska börja jobba i skolor eller barnomsorg visa ett utdrag ur registret som bevisar att han eller hon inte har dömts för sexbrott eller andra grova våldsbrott. Sedan 2007 gäller det också den som ska jobba på vissa vårdhem för barn.

Läs också: artikeln "Gamla skulder sätter stopp för jobb" 13/6 2008
Läs också: artikeln "Företagen som granskar ditt förflutna" 13/6 2008