Hur lång sjukfrånvaro vi har beror på hur länge vänner, grannar och kolleger är borta när de är sjuka. Det visar en ny rapport från IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Vid ett experiment i Göteborg andra halvåret 1988 fick hälften av befolkningen (försöksgruppen) ett minskat krav på läkarintyg vid sjukfrånvaro.

Det ökade försöksgruppens sjukfrånvaro jämfört med dem som inte fick förändrade krav (jämförelsegruppen). Det är detta gamla försök ssm ligger till grund för IFAU:s nya studie.

Sociala vanor studerades
Studien visar också att jämförelsegruppens sjukfrånvaro påverkades av kontakter med människor i omgivningen som ingick i försöksgruppen.

Enligt siffrorna så ökade sjukfrånvaron klart av minskat krav på sjukintyg och ytterligare genom fler sociala kontakter. IFAU tror att effekten på lång sikt kan vara dubbelt så stor.

Enligt en av rapportförfattarna, Patrik Hesselius, så spelar det ingen roll att experimentet har 20 år på nacken.

– Vi studerar ett mänskligt beteende och även om storleken på effekterna har förändrats sedan 1988 så tror jag att en effekt även finns idag, svarar han till LO-Tidningen.

Stor betydelse
Patrik Hesselius tror att rapportens slutsatser kommer ha stor betydelse i framtiden.

– Tidigare forskning har visat att hur socialförsäkringssystemet utformas, exempelvis ersättningsnivåer, eller nivån på kontrollen av rätten till ersättning, påverkar hur mycket försäkringen nyttjas. Våra resultat lägger till en ytterligare faktor att ta hänsyn till, sociala normer eller social interaktioner, säger han.

Grupptrycket viktigt
Han menar också att studien visar att en grupps åsikter om vad som är okej att sjukskriva sig för har stor inverkan på hur försäkringen nyttjas. Därigenom kan starka normer göra att försäkringen inte felaktigt utnyttjas även om försäkringen är generös.

Grupptrycket betyder alltså mycket och är viktigt att ta hänsyn till.

Det finns inga tillgängliga register på vilka som umgås med vilka. Därför använder sig rapporten av tidigare resultat som visar att etnisk samhörighet är viktig.

Invandrade från samma födelseland definierar ett nätverk eller omgivning. I rapporten finns alltså inte individer som är födda i Sverige med. Men rapportförfattarna antar att mönstret är detsamma för dem.

Testade resultaten
Trovärdigheten för rapporten är hög, menar Patrik Hesselius

– Våra resultat visar på en något högre effekt än de fåtal andra studier som finns av sociala interaktioner i Sverige. Eftersom rapporten bygger på ett experiment och resultaten dessutom är testade på flera olika sätt är resultaten trovärdiga. Vi har också gjort en mängd olika känslighetsanalyser som alla ger kvalitativt samma resultat som huvudresultaten.