Ebbas korv avslöjar politiken

Att folk törs protestera och säga nej är grunden till att Norge och Sverige i dag har världens bästa arbetsmiljöstandard, säger Ebba Wergeland. Foto: Hans Runesson/Scanpix.

Ebba Wergeland är läkaren som hellre förebygger arbetsmiljöskador än plåstrar om när det är för sent. Men hemma i Norge är hon mest känd för ”Wergelandkorven”.

– Politikerna blir nöjda när de får ner sjuktalen, men då kommer den utgiften ut någon annanstans i korven i stället, förklarar hon.

Arbetsmedicinforskaren och läkaren Ebba Wergeland, på norska Arbetsmiljöverket, är en flitig samhällsdebattör i Norge på områden som arbetsmedicin, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. När hon kommer till Växjö och konferensen om framtida arbetslivsforskning har hon precis läst i de svenska tidningarna om den pågående sjuksköterskestrejken.

– De strejkar bland annat för bättre arbetstider utifrån arbetsmiljö och säkerhetssynpunkt. Och det gör de i ett land som har världens främsta forskning på just dessa områden. Men att folk törs protestera och säga nej är grunden till att Norge och Sverige i dag har världens bästa arbetsmiljöstandard.

Viktig prestige
Ebba Wergeland har under större delen av sin karriär intresserat sig för fackens, företagsledningarnas och skyddsombudens samverkande roller för att upprätthålla en god arbetsmiljö.

– Det är väldigt viktigt för mig att bidra till att stärka skyddsombudens prestige och kompetens. Det är viktigt även för en klok företagsledning. Om ledningen törs ha ett skyddsombud som vågar vara kritiskt och törs lyssna till honom eller henne, så har företaget det bästa verktyget man kan ha för att säkerställa att arbetsmiljölagen följs.

Ebba Wergeland upplever att intresset för arbetsmiljöfrågor vuxit sig allt starkare i Norge under de senaste fem tio åren. Personligen tror hon att det beror på politiska debatter om arbetsmiljölagen, anställningstryggheten, arbetstidsregleringen och de individuella avtalen.

– Jag tror att många blev medvetna om vad det var vi hade att försvara. Men debatten om arbetsmiljölagen fördes i facktidningar och på gräsrotsnivå. Tack och lov vann vi kampen och fick behålla lagen i dess nuvarande form, för den här gången i alla fall.

Känd för sin korv
Men hemma i Norge är Ebba Wergeland mest känd för sin korvmodell, som är en helhetssyn på socialpolitiken. Enkelt uttryckt kan den förklaras med att om du klämmer på ett ställe på korven kommer innehållet ut på ett annat ställe. Problemen flyttas runt i stället för att man försöker skapa helhetslösningar. 

– Huvudbudskapet är att ingen ska jubla över minskade sjuktal och förtidspensioner innan de har undersökt vart de sjuka tog vägen, säger Ebba Wergeland.

Hon är starkt kritisk till den så kallade arbetslinjen, som hon hävdar har spridit sig över västvärlden under de senaste decennierna. Grundtanken är att om man ger människor tillräckligt lite i bidrag kommer de att vilja jobba i stället för att gå arbetslösa.

– Den baserar sig på en gammal socialpolitisk grundprincip. På 1830- och 1840-talen byggde man i England tvångsarbetshus för de arbetslösa, som var så skrämmande att folk hellre tog vilket arbete som helst. Överklassen menade att folk var arbetslösa för att de inte ville arbeta.

Hoppas på nya tider
Ebba Wergeland tittar ut genom fönstret och säger att hon hoppas att den synen på människan inte är på väg tillbaka.  

– I Norge har det blivit en 180-gradig vändning. Från politisk enighet på 1970-talet om att alla ville arbeta om de fick möjlighet – till dagens samhälle, där det är accepterat att tvinga folk till arbete genom ekonomiska åtstramningar i exempelvis a-kassan.

Hennes åsikter skvallrar om en politisk hemvist på vänsterkanten. När ordet solidaritet kommer på tal tänker hon på arbetare som strejkar för att ge sitt stöd till strejkande kollegor i en konkurrerande verksamhet.

– Genom strejken erkänner de att ”vi har samma intresse som er av att förbättra våra arbetsvillkor”. Det är ohyggligt när den solidariteten inte når utanför företaget eller utanför landsgränserna.

Ebba Wergeland har fortfarande sina två första arbetsplatser som läkare i färskt minne:

– Mitt första jobb fick jag i industristaden Sauda. Jag hade många patienter som var arbetare och antingen hade bronkit eller magsår. Då började jag fundera på om man kunde undersöka hälsoeffekterna av att ha skiftarbete eller av att jobba i en dammig miljö.

Roligare att förebygga
Något år senare hamnade hon på järnverket i Mo i Rana.

– Där upptäckte vi läkare att många äldre blev utslagna och hamnade utanför arbetsmarknaden. Vi föreslog att företaget skulle låta de äldre få de lättaste arbetsuppgifterna, men arbetarna var klokare än oss.  De sa att ”om ni låter oss bli omplacerade så är det första steget ut genom dörren för oss”. Och de hade rätt. Ett eller två år senare var just de jobben vi hade plockat ut borta.

Under denna period insåg Ebba Wergeland att det är mer tillfredsställande att arbeta förebyggande än att plåstra om när de anställda redan är skadade. Och det viktigaste hon lärt sig under sitt yrkesliv tycker hon är att garantin för en bra arbetsmiljö ligger hos dem som själva upplever den:

– Nämligen hos de anställda.

FAKTA: Ebba
Wergeland
Ålder: 62 år.
Bor: I lägenhet i Oslo.
På visitkortet: ”Där vet jag inte vad det står.”
Familj: Ogift, inga barn.
Föräldrar: Far var fysiker och mor var bibliotekarie.
Svag för: Naturen.
Favoritmaträtt: Kokt torsk med lever och rom.