Om inte socialdemokraterna tar strid för kollektivavtalen är det ett betydligt större hot mot vänstersamarbetet än själva EU-medlemskapet, enligt vänsterledaren Lars Ohly.

Han kräver i dag, tisdag, att socialdemokraterna ska kräva undantag för kollektivavtalen i EU:s nya fördrag. Kravet presenterar han tillsammans med förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt och riksdagsledamoten Josefin Brink på Dagens Nyheters debattsida.

Enligt vänsterpartisterna har Sverige genom vetorätten ett urstarkt förhandlingsläge för att få in ett juridiskt bindande undantag i fördraget. Men om riksdagen ratificerar fördraget lär det dröja många år innan det ändras igen, skriver de.

Fri rörlighet
LO:s och socialdemokraternas inställning är att det nya fördraget stärker löntagarnas ställning genom att den så kallade rättighetsstadgan som innehåller viktiga fackliga rättigheter tas in i fördraget. Men Ohly, Sjöstedt och Brink anser att detta inte stämmer då fördraget stärker EU:s domstols makt och slår fast den fria rörligheten som överordnad princip.

 I debattartikeln passar vänsterpartiet också på att lansera andra punkter där partiet är kritiskt mot EU-beslut och där det vill ha en samsyn med socialdemokraterna.

Ingen euro
Det handlar om allmännyttan, apoteket och inte minst att Sverige även i fortsättningen ska stå utanför EU:s valutaunion. Artikelförfattarna tror att partierna kan samarbeta både nationellt och på EU-nivå, men att det "blir svårt" om socialdemokraterna röstar för Lissabonfördraget utan juridiskt bindande undantag för kollektivavtalen.

Josefin Brink säger dock till LO-Tidningen att artikeln inte ska tolkas som ett hot utan framför allt som en utsträckt hand i vetskapen om att det finns en grundläggande värdegemenskap i de här frågorna.

– Kraven på skydd för kollektivavtalen växer inom både fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna, säger hon. I och med Rüffertdomen (i EU:s domstol) har det blivit ännu tydligare att det är den fria rörligheten som gäller, och även Margot Wallström bekräftar att inget kommer att ändras.

Garantier
Josefin Brink säger att det nu handlar om att leverera de garantier för den svenska modellen som utlovades vid EU-omröstningen 1994.

– Arbetarrörelsen kommer inte att ha någon vidare trovärdighet om vi inte tar strid i den här frågan, säger hon.

Fakta: Rüffertdomen
• Ett byggföretag förlorade sitt kontrakt med tyska delstaten Niedersachsen när det uppdagades att de polska arbetarna hos en underentreprenör inte ens fick hälften av den lön som angavs i det lokala kollektivavtalet.
• EU:s domstol har slagit fast att myndigheter får inte får kräva av företag att betala den lön som anges i ett lokalt kollektivavtal om det finns en lagstadgad eller allmängiltigförklarad minimilön.