Vilket är värst – att bluffdöpa om EU-konstitutionen till det försåtligt mjuka Lissabonfördraget eller att inte låta människor som berörs folkrösta om konstitutionen. Skillnaden mellan fördraget och den av folket nedröstade konstitution består av fyra procent kosmetik.

Den allra största förändringen är att eliten den här gången inte törs riskera att folk röstar fel. I höst ska därför riksdagen, inte vi, ta ställning till hur vårt framtida samhälle ska se ut. Margot Wallströms plan D var lika mycket bullshit som alla visste, och jag fattar inte hur hon kan se sig själv i spegeln hela vägen till banken.

För vad driver eurotrashvänstern förutom en högavlönad Brysselkarriär, ofattbar naivi-tet, sektmentalitet eller någon konstig perversion att böja nacken inför det som tycks historiskt oundvikligt?

Vem vill hävda att EU är ett bålverk för social rättvisa?
Överstatlighet har inget värde i sig, som anhängarna tycks tro, allt beror vilka värderingar och idéer som styr samarbetet. Och finns det någon med hjärnan till vänster, som idag på allvar kan hävda att EU är ett bålverk mot kapitalet till skydd för social rättvisa?

För varje fördrag kryper, som vi förutspådde och hånades för i början av 90-talet, federalismen allt närmare. Marknaden flyttar fram sina positioner och sossarna hänger med, enligt den sjuka devisen: Har man sagt a får man säga b och har man tagit djävulen i båten så.

Men nej, vi kan kicka ut satan redan idag och partiet behöver inte säga ett enda ord ur alfabetet om det strider mot det som förr kallades arbetarrörelsens värderingar. Det finns ingen anledning till att tusentals näringslivslobbyister i Bryssel ska diktera socialdemokratisk politik.

Kan Mona Sahlin förklara varför hon vill ha en superstat, vars överordnade princip är marknadsliberalismen med gemensam armé? Varför hon vill grundlagsfästa moderatpolitik? Om inte, varför hörs inga protester?

Välfärdsstaten bryter mot EU:s konstitution
EU-hotet hänger över alkoholpolitiken, arbetsrätten, allmännyttan och presstödet. Hur ska det bli i framtiden?

För vad är välfärdsstaten om inte ett enda stort brott mot EU:s konstitution. Gratis bibliotek och skola, subventionerad färdtjänst, billig sjukvård med mera som  hotar privata profitörers vinst, kan därför räknas som otillbörlig konkurrens och snart vara ett minne blott.

Jag har sagt det förr, socialdemokraterna måste bli ett EU-kritiskt parti eftersom allt annat betyder döden för socialdemokratisk politik.

EU-anhängarna påminner om svenska förvirrade maoister på Kinabesök 1967. Visst, allt var inte himmelriket men kineserna var ju på väg mot (eu)topia och det var den avlägsna framtiden som räknades – inte verkligheten.

Men nu går det inte längre att hänvisa till flummiga ideal för EU-fakta sparkar oss mellan benen, stenhårt och det gör ont. Låt oss åtminstone få folkomrösta!

Ann Charlott Altstadt
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till debattredaktören