Folkpartiets insiktsfulla krav på att bygga nya kärnkraftverk är något som vi hälsar med största tillfredställelse. Idag saknar Sverige en långsiktig energipolitik, vilket är till men för skogsindustrin och övrig basindustri.

Skogsindustrin sysselsätter 100.000 personer och exporterar årligen för 120 miljarder kronor. På vår industri vilar en stor del av det svenska välfärdssamhället.

Idag tornar emellertid problemen upp sig. Höga råvarukostnader och elpriser gör att nya investeringar läggs i malpåse och att industrin tvingas till nedläggningar och nedskärningar. Nästan 1.300 varsel har lagts bara sedan i höstas, och flera företag har varnat för att det kan komma fler.

Reinfeldt och Sahlin,  lägg stridsyxorna åt sidan!
Därför vill vi vända oss direkt till två personer som har ett yttersta ansvar för välfärd och sysselsättning i Sverige – statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin.

Vårt krav är att ni lägger stridsyxorna åt sidan och sätter er ner för att formulera den uthålliga energipolitik som ni bägge lovade i valrörelsen 2006. Varken svensk skogsindustri eller Sverige som land klarar nämligen en energi- och klimatpolitik som gör att både el- och vedpriser skenar iväg. Sverige är ett för litet land för att käbbla om den här typen av frågor som kräver breda, stabila lösningar.

Det är därför bra att någon drar konsekvenser av klimathotet och kräver extraordinära insatser. Vi måste både satsa på koldioxidfri elproduktion och minska beroendet av fossila bränslen inom främst transportsektorn.

Den avgörande frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att avveckla kärnkraften och samtidigt sänka koldioxidutsläppen. Detta på ett sätt som klarar både jobben och välfärden. De som vill avveckla kärnkraften sätter stor tilltro till energisparande, vindkraft och biobaserad elproduktion. Det finns dock ingen motsättning mellan förnyelsebara energislag och kärnkraften – vi behöver båda.

Vi eldar upp skogen
Dagens utmaning är att den, via gröna elcertifikat, subventionsbaserade kraftvärmeindustrin börjar konkurrera ut skogindustrin om råvara som bättre passar för förädling än att bara brännas upp. Subventionerna för koldioxidfri elproduktion och en i det närmaste oligopolliknande situation på värmesidan ger nämligen kraftvärmeverkan en konstlat mycket hög betalningsförmåga för sitt bränsle.

Redan utan en dopad konkurrens från kraftvärmeverken har priserna på massaved ökat kraftig det senaste året. Orsakerna är flera med bland annat exporttullar på virke från Ryssland. Massavedspriserna har stigit med 27 procent och elpriserna har de senaste åren närmast fördubblats. Utvecklingen innebär att cirka 2.000 jobb hotar att försvinna de närmsta åren.

Det är enkelt att avfärda folkpartiets utspel och kritisera dem för att det skadar satsningar på förnybara energikällor. Vi ser dock att det är dagens energipolitik som leder till omotiverat höga elpriser och att nuvarande subventioner sätter marknadskrafterna ur spel. Att då hålla fast vid denna energipolitik betyder att man är beredd att offra svensk pappersindustri för att klara den energipolitiska omställningen. Då slår man inte vakt om sysselsättning och välfärd.

Energipolitiken håller inte måttet
Dagens energipolitik har ett brett stöd i riksdagen, men den håller inte måttet. Det krävs en ny uppgörelse som har både klimathotet och välfärden som grund. Och det hastar.

Här har statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas ledare Mona Sahlin ett historiskt ansvar. Sveriges medborgare och svensk industri behöver ett snabbt svar. Är ni beredda att ta detta ert ansvar?

Christer Ågren, ordförande Skogsindustrierna
Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers
Skriv ett e-postbrev till debattredaktören