Bild:

KLIMATPAKETET. EU:s klimatpaket ställer hårda krav på Sverige. 2020 ska 49 procent av vår energi komma från förnyelsebara källor. Fack och arbetsgivare ser både problem och möjligheter.

När EU-kommissionen i förra veckan presenterade det stora åtgärdspaketet mot klimathotet blev reaktionerna splittrade. Miljörörelsen och oppositionen anser att målen för utsläppsminskningar är för lågt satta, medan Svenskt Näringsliv hävdar att Sverige inte premieras för de stora insatser som gjort att landet redan i dag är klassens ljus i EU när det gäller koldioxidutsläpp.

Målet med klimatpaketet är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent och att öka den förnyelsebara energins andel av energikonsumtionen med 20 procent fram till år 2020. Denna utsläppsminskning räcker inte för att att världen ska undvika potentiellt katastrofala klimatförändringar, men enligt förslaget ska minskningen ökas till 30 procent om en internationell överenskommelse kan nås.

Ska trappa ner
För svensk del innebär förslaget att andelen förnyelsebar energi ska ökas från 40 procent i dag till 49 procent 2020. Dessutom ska utsläppen av koldioxid i industrin, framför allt transportsektorn, minska med 17 procent jämfört med 2005. Handeln med utsläppsrätter ska vidgas till att innefatta fler växthusgaser och fler sektorer. Nivåerna på utsläppen ska sänkas stegvis år från år.

För elsektorn, som står för de största utsläppen inom EU, kommer samtliga utsläppsrätter att auktioneras ut 2013. Andra industrisektorer och även luftfarten kommer gradvis att också börja tillämpa auktionssystemet.
Intäkterna från auktionerna ska användas för att stödja förnybar energi, avskiljning och lagring av koldioxid samt forskning och utveckling. EU beräknar att auktionerna ska ge cirka 50 miljarder euro per år 2020.

Näringsminister Maud Olofsson tänker bjuda in bland annat arbetsmarknadens parter till samtal om klimatpaketet under våren.

– Vi vill skapa en bredare acceptans för energipolitiken, förklarar hennes pressekreterare Frank Nilsson.

I linje med politiken
Ann-Britt Bern, utredare på IF Metall, tycker inte att det är förvånande att Sverige ålagts stora utsläppsminskningar.

– Visst har vi fått tuffa krav, men vi har ju visat att det är möjligt genom den politik vi fört tidigare, säger hon.

För vissa sektorer kommer klimatpaketet att innebära ökad omsättning och sysselsättning. Det gäller bland annat tillverkning av andra generationens biologiska drivmedel, till exempel cellulosabaserad etanol.

– Där kan det komma nya arbetstillfällen, säger Ann-Britt Bern och konstaterar att det behövs investeringar för att ta steget från pilotstadiet till fullskalig produktion.

Vindkraftsindustrin väntas också få ett rejält uppsving när kapaciteten i Sverige ska mångdubblas. Här har utdragna miljöprövningar varit en bromskloss för utbyggnaden, men den processen ska ses över för att snabba på utbyggnaden.

Påverkar priset
Enligt kommissionens förslag ska den energiintensiva industrin undantas från utsläppssystemet, men eftersom elindustrin ingår i utsläppshandeln kommer elpriserna att stiga.

Hårda krav kommer att läggas på transportsektorn, vilket också kommer att drabba exportindustrin i form av högre fraktkostnader. Svenskt Näringsliv ställer upp bakom EU:s övergripande klimatmål men Birgitta Resvik, energi- och miljöexpert på organisationen, understryker att fokus nu måste ligga på att driva fram ett globalt avtal så att även omvärlden åläggs att minska sina utsläpp.

– Får vi inte det kommer det att ske en snedvridning av konkurrenskraften och det kommer att gå ut över jobben, säger hon.

Läs också: artikeln "Ören på elpriset kan hota fabriken", 31/1 2008